Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag14.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Infrastruktur

Våga tala om elefanten i bostadspolitiken

Den akuta bostadsbristen för unga och studenter får stor uppmärksamhet, men vänstern erbjuder inte en politik som fungerar. Vi behöver en långsiktigt hållbar bostadspolitik byggd på fungerande marknadslösningar, replikerar Hannes Hervieu.

Publicerad: 13 september 2013, 10:13

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

HyresförhandlingarBostäder

Bostadsbristen för unga och studenter är akut i alla större studieorter i Sverige. Detta uppmärksamma nu alltmer vilket är hoppfullt. Vi delar uppfattningen om att bostadspolitiken är misslyckad som SSU:s Gabriel Wikström och Grön Ungdoms Lorentz Tovatt med flera lyfter fram i sin artikel Regeringens bostadspolitik har misslyckats (Dagens Samhälle 11 september). De reformer som har genomförts har tyvärr varit alltför timida och småskaliga. Vi har en brist på 10 000 studentlägenheter bara i Stockholmsregionen och många fler om man räknar med hela landet och för icke-studerande, men Wikström med fleras förslag skulle snarare förvärra situationen ytterligare.

Det är glädjande att allt fler inser problemen med dagens politik och vill göra något åt bristerna.  Men att Wikström med flera efterfrågar hyresrätter utan att nämna hyresregleringen är dock talande för vänsterns problem i bostadsdebatten. Man vägrar tala om den elefant som är större än ett höghus och som står mitt i det bostadspolitiska rummet. Tage Erlander försökte 1967 att avskaffa hyresregleringen, med Olof Palme som en av pådrivarna. Bjureldelegationen från 1979 och Lindbeckkommissionen från 1993 förordade en avskaffad hyresreglering liksom Finanspolitiska Rådet och EU-kommissionen gjorde senast i år. Regeringens stora hyresbostadsutredning (SOU 2012:88) pekade också på att de bristande lönsamhetskalkylerna för byggandet av hyresrätter är en av de största anledningarna till att bostadsbyggandet inte sker i den utsträckning som krävs.

Det är tydligt att man varken lyssnar på expertisen eller sin egen historia när man presenterar statliga subventioner som en gångbar lösning. När forskningen, marknaden och bostadsbolagen gång på gång avfärdar statliga subventioner, är det också dags för dagens vänster att avfärda den politik som uppenbarligen inte fungerar.  En successiv övergång mot mer marknadsanpassade hyressättning skulle inte skapa den sociala utslagning som vänstern försöker skrämmas med. Däremot skulle det innebära att man äntligen genomför den reform som diskuterats i snart ett halvsekel och som är den som krävs för att skapa harmoni på vår kanske mest dysfunktionella marknad.

De finansiella villkoren må vara till hyresrättens nackdel, här bör vi diskutera en långsiktig utfasning av ränteavdraget, men statliga stimulanspaket lär inte hjälpa långsiktigt lika lite som miljonprogrammet var en hållbar lösning. Kostnaderna för byggande hålls uppe av många saker, däribland buller-, parkerings- och tillgänglighetsnormer och utdragna planprocesser. De är dock inte oöverkomliga och exempelvis SSSB kan bygga moderna och billiga studentlägenheter genom att bara bygga efter norska byggnormer istället för svenska.

Vi är övertygade om att bostadsbristen kan och måste lösas. Vi efterfrågar en kraftfullare politik av bostadsminister Stefan Attefall och hoppas att vänstern börjar förespråka en politik som fungerar.

Hannes Hervieu, förbundsordförande Centerstudenter

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev