Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

Våga ifrågasätt Stockholms tillväxt

Självklart ska vi ha storstäder, men Stockholms tillväxt tas av många för given och ifrågasätts inte ens av landsortens företrädare. Eftersom alla varken vill eller kan bo i storstäder måste Sverige också bestå av många vitala och tillväxtbenägna mindre regioner. Därför måste vi hävda hela landets intressen inför regeringens beslut om framtidens infrastruktur, skriver Anders Andersson.

Publicerad: 31 januari 2014, 04:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

StorstäderJärnvägInfrastrukturinvesteringarRegionalpolitik

De värmländska klustren Paper Province, Stål & Verkstad och Compare organiserar många ledande företag inom pappers-, verkstads- respektive IT-branschen. Trots dessa företag och universitet i Karlstad tappar Värmlands län befolkning. Visserligen ökade befolkningen första halvåret 2013 med 103 personer (0,4 promille), men födelseunderskottet var 366 och flyttningsnettot till övriga Sverige 339. Under samma period ökade Stockholms läns befolkning med 17 856 personer (8 promille), födelseöverskottet var 7 079 och inflyttningsnettot från övriga Sverige 3 724.

Siffrorna speglar urbaniseringen av det svenska samhället som påskyndas av infrastruktursatsningarna i Trafikverkets Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Ett par av de enskilt största satsningarna där är Förbifart Stockholm och Västsvenska paketet i Göteborg på 28 respektive 34 miljarder kronor, varav staten satsar 5 respektive 17 miljarder kronor. Dessutom kommer nu ytterligare 26 miljarder kronor att satsas på nya T-banelinjer i Stockholm, varav staten betalar 4,65 miljarder. I Trafikverkets förslag tilldelas värmlandsregionen ynka 2 miljarder kronor.

Storstäders utbud har alltid lockat människor, men jag är inte alls övertygad om att det är detta utbud förutom möjligheterna till arbete som är urbaniseringens drivkraft. Om fler företag lokaliseras till exempelvis Karlstad väljer sannolikt också fler människor att bosätta sig där. För barnfamiljer är det både enklare och billigare att bo i mindre än i stora städer och de har heller varken tid eller råd att ofta ta del av storstädernas utbud.

Samtidigt lockas företag och myndigheter av storstädernas infrastruktur och arbetskraft. När det gäller arbetskraften är detta dock delvis en myt. Ericssons lokalisering av all sin stockholmska verksamhet till Kista är inget som uppskattas av de 10 000 anställda som dagligen pendlar dit eller särskilt gynnar företaget, eftersom en stor del av utvecklingsarbetet bedrivs på distans i samarbete med företag i Kina och Indien. Många av ingenjörerna skulle därför lika gärna kunna arbeta på Ericssons kontor i exempelvis Karlstad som de gjorde för drygt tio år sedan.

Utvecklingen av och befolkningstillväxten i storstäderna och i synnerhet Stockholm verkar av många tas för given utan att ifrågasättas av ens landsortens företrädare. Stadens tillväxt styrs oplanerat av marknadens nycker och legitimeras av många med att Stockholm måste växa i takt med andra europeiska storstäder för att behålla och dra till sig nya spännande människor och företag.

Självklart ska vi ha storstäder. Accepterar vi emellertid liksom Trafikverket gör i Kapacitetsutredningen (2012) att befolkningen i Stockholms län år 2030 ökat med 400 000 jämfört med i dag utan att satsa på infrastruktur och utveckling i resten av Sverige, riskerar övriga landet att utarmas på kompetens, vitalitet och arbetstillfällen.

Därför måste infrastruktursatsningar i storstäderna mötas av satsningar som öppnar upp för utveckling i övriga delar av landet så att hela Sverige blir spännande att leva i. Värmlands 2 miljarder kronor räcker här inte långt: Vi skulle behöva en ny enkelspårig järnväg mellan Örebro och Kristinehamn via Karlskoga så att arbetsmarknadsregionen förstoras och vi snabbare kopplas samman med Örebro och Mälardalen, dubbelspår på landets hårdast belastade och försenade enkelspåriga järnväg mellan Kil och Kristinehamn, snabbare järnväg mellan Karlstad och högexpansiva Oslo via Gardermoens flygplats, samt ett modernt resecentrum i Karlstad. Dessutom vill vi att ytterligare någon statlig myndighet, gärna Skolverket, lokaliseras till Karlstad.

Eftersom alla inte vill och kan bo i storstäder måste visionen vara att Sverige består av många vitala och tillväxtbenägna mindre regioner som kommunicerar med varandra, med storstadsregionerna och med storflygplatserna via modern infrastruktur så att det nästan blir lika lockande med weekendresor till Karlstad, Östersund och Växjö som till London och Paris. Därför är det nödvändigt att såväl politiker som Trafikverket starkare hävdar hela landets intressen inför regeringen beslut om framtidens infrastruktur våren 2014.

Anders Andersson, lärare på Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev