Urbaniseringen kräver ny politik

Numera bor en majoritet av världens befolkning i städer och siffran ökar snabbt. Enligt FN:s State of the World’s Cities 2010/11 är länders välståndsutveckling intimt förknippad med hur det går för deras städer. Urbaniseringen är en väsentlig förklaring till att fattigdomen minskar och städer med smart infrastruktur för kollektivtrafik, transporter och boende erbjuder en mer energieffektiv livsstil än den som landsbygden kan erbjuda. Att fler av oss bosätter oss i städer påverkar även livsstil och värderingar. Om bilden av staden för hundra år sedan var att det var farligt, smutsigt och förknippat med ohälsa att bo där, är det i dag precis tvärtom.Sverige är inget undantag.

I princip är det de tre storstadsregionerna som växer befolkningsmässigt i vårt land. Ekonomiskt bidrar storstadsregionerna, med huvudstadsregionen i spetsen, kraftigt till hela Sveriges ekonomi. Av landets totala beräknade tillväxt fram till 2030 väntas hela 40 procent komma från Stockholm. I dag bor var fjärde invånare i Stockholm och Uppsala län, medan var tredje krona i ekonomin skapas här. Hälften av de direkta skatterna som betalas in till staten kommer från Stockholm.

Självklart finns det ett ömsesidigt beroende där effektivare transporter gör att arbetsmarknadsregionen runt huvudstaden blivit större och det är lättare att pendla in för arbete och ändå bo någon annanstans. Av de två fullsatta lokalbussar som Stockholm växer med varje dag så föds knappt 40 procent av passagerarna här i regionen, resten flyttar från andra delar av Sverige och världen. Vi skulle inte kunna prestera så starkt utan inflödet av kompetens. Å andra sidan vet vi också att den tillväxt som genereras i storstadsregionerna sprider sig i landet och får positiva konsekvenser för alla på sikt. En politisk utmaning är definitivt att få fler regioner att plugga in i storstadsregionerna.

Hur skulle då en storstadspolitisk agenda kunna utformas? Några ingredienser bör vara satsningar på infrastruktur. Vi måste öppna upp för mer av samarbete mellan näringsliv och politik vad gäller investeringar, så kallade OPS-lösningar. Den dysfunktionella bostadsmarknaden är ett allvarligt hot mot tillväxten i storstadsregionerna, framför allt i Stockholm. Tillväxtskadliga skatter är allra mest skadliga i regioner som har goda tillväxtförutsättningar. Den låga sysselsättningsgraden bland utrikesfödda är ett problem i storstäderna. Satsningar på utbildning, forskning och ett innovativt klimat där det är lättare att förverkliga nya idéer och omsätta dem i företagande ska heller inte underskattas. Det är i de kunskapsintensiva företagen som huvuddelen av tillväxten sker. Slutligen är det i dag en självklarhet i näringslivet att en bra livsmiljö är en viktig del av företagsklimatet. Tillgång på bra service, kvalitativ utbildning och vård samt en kreativ miljö. I det perspektivet vore det vettigt att skapa incitament för mer privat finansiering av kultur så att kulturen kan växa snabbare än de offentliga budgetarna tillåter.

Det är märkligt att vi har en landsbygdsminister men saknar en storstadsminister. Politiker i alla läger måste kasta loss från föreställningen att regionalpolitik handlar om satsningar på områden där färre och färre vill bo. Om politiken vill skapa mer tillväxt måste den skapa bättre förutsättningar för storstäderna.

Maria Rankka, vd, Stockholms Handelskammare