Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

Trafikverkets tågstopp slår mot landsbygden

Det är allvarligt att Trafikverket genomför ett försök med en ny modell för banarbete, som de för övrigt vill införa i hela landet, utan att det görs samhällsekonomiska analyser, utan att samtal förs med berörda kommuner utmed banan och utan att hänsyn tas till de tågoperatörer som drabbas när tågen stoppas på dagtid. Det skriver kommunledningarna i fyra kommuner i Gävleborg i en gemensam artikel.

Publicerad: 2 juni 2015, 03:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Trafikverkets planerade stopp för tågtrafiken på dagtid leder till en rad negativa konsekvenser för landsbygden.

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

JärnvägKlimatLandsbygdenTågtrafikTransporterGlesbygd

Trafikverket har beslutat om stopp för tågtrafik på Norra Stambanan, vilket hindrar glesbygdens utveckling. Det sätt som Trafikverket agerar på visar upp bilden av en myndighet som utifrån sina egna problem överför kostnader på inlandskommunerna och samtidigt minskar deras tillväxt. Tågstoppet, som myndigheten kallar för servicefönster, innebär att all tågtrafik på sträckan Ånge och Ockelbo stoppas mellan klockan 12.30 till 14.30 måndagar till fredagar. Det ska börja gälla från december 2015 och sedan fem år framåt. Det kan därefter ensidigt förlängas av Trafikverket.

Trafikverket motiverar tågstoppet med att myndigheten måste underhålla järnvägen. Alla är väl medvetna om behovet av ökat underhåll. Trafikverket har dock ensidigt beslutat att underhållet kräver ett tågstopp dagtid på en i huvudsak enkelspårig järnväg vilket är allvarligt. Kommuner, regioner och tågoperatörer har tydligt framfört förslag till Trafikverket som skulle minimera påverkan för såväl resenärer och godstransporter. Förslagen har avvisats. Vi anser att Trafikverkets totala avvisande av våra förslag och synpunkter är mycket märkligt.

Trafikverket har inte visat att tågstoppet kommer att öka det faktiska banunderhållet i förhållande till det som sker i dag. Ett mycket viktigt argument som inte har bemötts av Trafikverket är att endast cirka tio procent av den tid som stoppet omfattar kommer att faktiskt användas för banunderhåll. Underhåll i den storleksordningen sker redan i dag utan tågstopp. Slutsatsen blir att Trafikverket stoppar trafik helt i onödan och att myndigheten inte har kunskap om när och i vilken omfattning som banarbete faktiskt utförs. Trafikverket har inte heller presenterat hur uppföljning ska ske av hur stopptiden kommer att nyttjas underhåll. Det är uppseendeväckande att ett statligt verk är berett att stänga Norra Stambanan för att endast nyttja en bråkdel av tiden.

Våra kommuner ligger mitt i en stor skogsregion. Redan i dag körs varje vardagsdygn flera långa tågsätt med timmer från och genom kommunerna. För att transporterna ska bära sig ekonomiskt måste de ske på järnväg. Skogsprodukter som biobränsle är en utvecklingspotential för hela den skogsregion som vi tillhör och en viktig förutsättning för nationella mål för omställning till förnyelsebar energi. Det kräver fler tåg och inte tågstopp. Trafikverkets beslut stoppar upp den utvecklingen och hämmar den totala utvecklingen.

Trafikstoppet innebär att fler resenärer tvingas att åka bil och buss, vilket motverkar arbets- och studiependling. Trafik flyttas från järnväg till vägar som är i behov av upprustning, exempelvis riksväg 83. Det ökar trafikriskerna på redan farliga vägar som inte underhållits i förhållande till behoven. Vägstandarden försämras ytterligare vilket Trafikverket hanterar genom att sänka hastigheter. Detta påverkar landsbygdens utveckling i negativ riktning. Norrlands inland behöver såväl bättre som snabbare vägar. När pengar till dessa vägnät diskuteras framhåller Trafikverket att det är tåg och järnväg som det ska satsas på, bland annat av miljöskäl. Vi ser det som besvärande att Trafikverket så tydligt saknar en samlad uppfattning om hur man vill bedriva sin verksamhet.

Resenärer kommer att tvingas byta tåg till buss eller bil eller avstå från att resa. Förändringen som resenärerna kommer att utsättas för slår främst mot dem som har det sämst ställt och mot de äldre, för vilka bil inte är ett alternativ. Beslutet påverkar också tågresenärers allmänna resebeteende. Tvingas man åka buss eller bil finns en påtaglig risk för att man på sikt överger tåget för andra trafikslag. Detta är en utveckling som går emot miljömål beslutade av såväl riksdag, regioner och kommuner.

Stoppet innebär att Trafikverket aktivt utarmar landsbygden och försvårar flera kommuners och regioners utveckling när såväl person- som godstrafik begränsas fem dygn per vecka eller mer. Det innebär att från och med december 2015 kan inte sjukresenärer, arbetspendlare, studerande, turister och affärsresenärer åka med de tåg som tågoperatörerna tvingas ställas in. Inte heller kan gods transporteras på dessa tider. Beslutet hindrar också framtida utökad tågtrafik som behövs för att möta expansionen av resande och gods.

Det är allvarligt att Trafikverket genomför ett försök med en ny modell för banarbete, som de för övrigt vill införa i hela landet, utan att det görs samhällsekonomiska analyser, utan att samtal förs med berörda kommuner utmed banan och utan att hänsyn tas till de tågoperatörer som drabbas. Detta kommer, enligt uppgift, tågoperatörerna att driva juridiskt mot Trafikverket.

Tågstoppet kan säkert, sett inifrån myndigheten, vara en bra ekonomisk lösning för mer flexibel planering av banunderhåll. Men kostnaderna förs över från myndigheten till lokalsamhällena längs banan. Allmänheten får därigenom dels betala till Trafikverket och dels betala de merkostnader som uppstår genom myndighetens beslut. Tågstoppet sänder en signal till alla invånare och företagare om att där de bor och verkar kommer det inte att satsas på järnväg. Detta påskyndar flykten från landsbygden.

Citat från infrastrukturministern Anna Johanssons presentation på regeringens hemsida: ”Regeringens mål är ett jämlikt Sverige som håller ihop. Här har transportpolitiken sin givna plats. Människor ska kunna arbeta, bo och resa i hela landet och företags konkurrenskraft ska stärkas genom goda transportmöjligheter för gods. Genom innovation och effektivitet ska också hela transportsystemets klimatpåverkan minska.

Infrastrukturministerns resonemang går helt emot Trafikverkets beslut om tågstopp. Det märkliga är att Trafikverket kan fatta beslut som motverkar det ministern säger sig stå för, utan att regeringen reagerar. Ökat bil- och bussanvändande medför negativ påverkan på klimatet.

Inlandskommuner brottas med att skapa ökad hållbar tillväxt och därför är Trafikverkets inriktning djupt oroande. Infrastrukturminister Anna Johansson har fått frågor i riksdagen kring Trafikverkets planer på servicefönster – tågstopp - och har sagt att hon följer frågan. Nu är det dags för ministern och regeringen att handla. Ge Trafikverket uppdrag som gör det möjligt för inlandskommuner som Ljusdal och Bollnäs att fortsätta att utvecklas, och som skickar tydliga signaler om att hela Sverige ska leva. Det måste också innefatta landsbygden i Norrlands inland.

Lasse Molin, kommunalråd (M) Ljusdals kommun

Yvonne Oscarsson, vice ordförande (V) kommunstyrelsen Ljusdals kommun

Marit Rempling, vice ordförande (C) kommunstyrelsen Ockelbo kommun

Markus Evensson, oppositionsråd (S) Ljusdals kommun

Yoomi Renström, kommunalråd (S) Ovanåkers kommun

Håkan Englund, vice ordförande (S) kommunstyrelsen Ovanåkers kommun

Hans Jonsson, oppositionsråd (C) Ovanåkers kommun

Marie Centervall, kommunalråd (S) Bollnäs kommun

Peter Nordebo, vice ordförande (FP) kommunstyrelsen Bollnäs kommun

Olov Nilsson Sträng, oppositionsråd (BP) Bollnäs kommun

Magnus Jonsson, kommunalråd (S) Ockelbo kommun

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev