Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

Trådbussar och magnettåg är framtidens kollektivtrafik

I debatten om kollektivtrafik med spårvagnar kontra stadsbussar förtjänar alternativet med eldriva trådbussar och magnettåg att lyftas fram, replikerar miljöpolitikern Karl-Erik Andersson.

Publicerad: 3 januari 2012, 08:33

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Magnettåg på en testbana i Tyskland. Tågen skulle tack vare betydligt högre hastigheter jämfört med dagens konventionella tåg locka fler resenärer, skriver Karl-Erik Andersson.


Ämnen i artikeln:

Kollektivtrafik

Kerstin Svensson Smith och Gustav Wiklund argumenterar i Dagens Samhälle 20 december för ökad spårbunden trafik som ett sätt att öka kollektivåkandets attraktivitet och därmed få fler att lämna bilen hemma.

Ett än bättre sätt är elektriska trådbussar, ty då slipper man bygga räls och kostnaden blir därmed lägre. Eldrift är 4-5 gånger effektivare än kemiska bränslen och förutsatt att den produceras på miljövänliga sätt (vattenkraft och kärnkraft) så blir trafiken helt ren.

I Östeuropa har man erfarenhet av trådbussar sen en tid då man inte hade bilar och det fungerar än i dag. Trådbussen kan utvecklas och några spår behövs inte och det blir miljövänligt. Trådbussen blir billig att snabbt bygga och den blir flexibel då endast elledningar behöver byggas ut. På kort och mellanlång sikt är trådbussen en möjlighet för att snabbt bygga ut en miljövänlig kollektivtrafik. Dagens brist på biogas gör att många bussbolag i dag tvingas köra på fossilgas och det är inte helt lyckat ur klimatsynpunkt.

I pendlingen till och från större städer är trängsel ett ökande problem och en alltmer ökad trafikvolym orsakar köbildning och trafikstörningar. Kapaciteten i järnvägssystem och vägar räcker inte till. Människors behov av rörlighet ökar på grund av att arbetsmarknaden kräver alltmer pendling.

Magnettågen är en möjlig persontransport för pendling som även skulle avlasta den konventionella tågtrafiken och get utökat utrymme för godstransporter med konventionella tåg som inte behöver röra sig lika snabbt. Underhållskostnaden för en magnetbana är cirka en tredjedel jämfört med dagens genom att metallytor aldrig går mot varandra. Högre hastighet lockar fler resande och dessa tåg kan susa fram nästan ljudlöst i 450 km i timmen vilket möjliggör stora fördelar. Sträckan Västerås-Stockholm (11 mil) kan ske på en kvart som i dag tar drygt en timme.

Magnettågen kräver egna banor som kostar 1,5 miljarder per mil men i gengäld varar i 80 år. Med underhållskostnader som är utomordentligt låga skulle dessa investeringar kunna ge samma biljettpriser som i dag men till avsevärt kortare restid.

Således finns trådbussen i det korta perspektivet som billigt alternativ till spårvagn i tätorter och magnettåget som ett medel för snabb pendling på lite längre sträckor 10 mil (15 minuter) och 30 mil (45 minuter).

Karl-Erik Andersson, Kommunpolitiker (FP), Västerås

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Kollektivtrafik

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News