Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag09.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Infrastruktur

Tjäna miljoner på miljonprogrammen

Kostnaderna för att rusta upp fastigheterna i miljonprogramsområdena uppgår till miljardbelopp. Men med rätt angreppssätt blir renoveringen av bostäderna en lönsam affär för samhället istället för ett kostsamt underhåll. Det visar Telge Hovsjös satsning Hovsjöbyggarna, och det socioekonomiska bokslut över projektet som tagits fram.

Publicerad: 5 juni 2012, 05:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Miljonprogrammet

Under miljonprogramsåren 1961-1975 byggdes 300 000 lägenheter i Sverige. 2 200 av dessa finns i bostadsområdet Hovsjö som ligger i Södertälje. De beräkningar som gjorts uppskattar kostnaderna för att modernisera miljonprogrammets i dag slitna lägenheter till miljardbelopp. Men det finns även stora ekonomiska vinster för den som ser möjligheterna och vågar tänka nytt.

Sedan 2007 äger och förvaltar det kommunala bostadsbolaget Telge Hovsjö majoriteten av fastigheterna i Hovsjö. I bolagets uppdrag ingår att renovera fastigheterna men också att rusta människorna som bor i området. När renoveringsbehoven för en del av fastigheterna blev akut föddes en idé om en byggutbildning. Om lägenheterna rustades upp av arbetslösa Hovsjöbor skulle de få både utbildning och praktik och i förlängningen ett arbete. Sedan tidigare fanns ett samarbete med arbetskooperativet Basta. Tillsammans med dem och Arbetsförmedlingen skapades Hovsjöbyggarna med stöd av Byggnads, Byggindustrierna och de byggföretag som Telge Hovsjö har ramavtal med.

Hovsjöbyggarna som startade i februari 2011 är en varvad utbildning i tre steg. Första och andra steget utgör en grundutbildning inom bygg och tredje steget är en lärlingsanställning hos ramavtalsaktörer i Hovsjö. Av 20 deltagare är det 9 som fått anställning efter avslutad grundutbildning. Det är givetvis en stor personlig vinst för individerna. Men finns det någon vinst för samhället? Nationalekonomen Ingvar Nilsson har gjort ett socioekonomiskt bokslut av Hovsjöbyggarnas första år för att få svar på frågan.

Låt oss börja med att undersöka vad som skulle hända om inget gjordes för de 20 personer gick utbildningen. Och att deras utanförskap som en följd av detta skulle bestå de kommande 15 åren. De långsiktiga kostnaderna för detta scenario uppgår till cirka 175 miljoner kronor. Den största delen utgörs av produktionsförluster på nästan 90 miljoner kronor. De kommunala kostnaderna uppgår till cirka 17 miljoner kronor.

Hovsjöbyggarna har på kort tid lyckats få in 9 personer i arbete. Diagrammet nedan visar vad innebär i ekonomiska termer. Den totala vinsten är 72 miljoner kronor och hälften av detta är det produktionsvärde som skapas. Stora vinnare är även Södertälje kommun och Försäkringskassan.

Det kan också vara intressant att se hur framgångsrik man i ett projekt som Hovsjöbyggarna, som har en budget på 2 miljoner kronor, behöver vara för att passera break even. Svaret på detta visas i diagrammet nedan. Vi ser att break even passeras efter 4 år. Detta bygger på ett antagande om att framgångsnivån i projektet är 7 procent eller att drygt en av de 20 deltagande i projektet får ett arbete. Vid detta antagande blir den långsiktiga vinsten på 15 år mellan 6 och 7 miljoner kronor.

Varför ser inte fler vinsterna av en satsning som Hovsjöbyggarna? En annan fråga som osökt dyker upp då man tar del av de livsöden som kan drabba de medverkande i Hovsjöbyggarna om inget görs är; varför tillåter vi detta? Utanförskap leder inte bara till en mänskligt lidande. Det leder också till mycket höga och onödiga kostnader för samhället.

En del av svaret handlar om partiell blindhet. Den visar sig på två sätt. Dels som organisatorisk oförmåga till helhetssyn då det gäller ekonomiska effekter av utanförskapet, dels som oförmåga då det gäller att se de långsiktiga effekterna av ett utanförskap. Den summa som vid en första anblick uppfattas som de faktiska kostnaderna kan liknas vid toppen på det isberg som utgör summan av de totala kostnaderna och uteblivna intäkterna. Att nio personer i Hovsjö går från utanförskap till egen försörjning skapar som vi sett intäkter till samhället som uppgår till drygt 70 miljoner kronor under 15 år.

Var finns då vinsten för bostadsbolaget? För att Telge Hovsjö ska lyckas med sitt uppdrag att rusta både fastigheter och mäniskor är det nödvändigt att skapa stolthet, delaktighet och framtidstro hos Hovsjöborna. Utbildningen ger allt detta men också nyrenoverade lägenheter till samma eller något lägre kostnad än tidigare samtidigt som arbetslösheten bland de boende minskar. Och på sikt ökar värdet på fastigheterna.

Hovsjöbyggarna är som vi sett en utbildning med enbart vinnare. För individen är det en väg till utbildning och arbete. För bostadsbolaget Telge Hovsjö innebär satsningen både renoverade lägenheter och ökad delaktighet. För de byggföretag som handleder och sedan anställer är utbildningen ett sätt att rekrytera nya medarbetare. För samhället betyder satsningen både ökade intäkter och minskade kostnader. Utvärderingen av Hovsjöbyggarna har tydligt visat att när flera aktörer samverkar och om det finns en helhetssyn kan renoveringen av miljonprogrammen bli en mycket lönsam affär för samhället.

Patrik Derk, vd Telge Hovsjö

Lena Lago, utbildningsansvarig arbetskooperativet Basta

Ingvar Nilsson, nationalekonom

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Miljonprogrammet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev