Ta cyklingen på allvar

I framträdande cykelländer som Danmark, Holland och Tyskland är cykeln en självklar och integrerad del av stadens infrastruktur och i planeringen. Cykeln är i dessa länder ett seriöst, smidigt och modernt transportmedel för alla grupper, inte bara ett lekredskap för barn eller rekreationsfordon för inbitna motionärer som traditionellt varit bilden i Sverige.

Denna bild börjar nu förändras, men många ser fortfarande inte cykelns fulla potential i och omkring städer. Man har även i de framträdande cykelländerna satsat på att få ned hastigheterna på motorfordon och byggt ut infrastrukturen för gång- och cykeltrafik. De flesta experter är överens om att det inte räcker med att enbart förbättra för cyklingen, man måste även begränsa massbilismen.

I Sverige byggs städerna sedan ett århundrade tillbaks efter biltrafiken och cyklingen hamnar på undantag eller sköts med vänsterhanden. Även om politiker och många myndigheter numera vill öka cyklingen, vågar man inte införa restriktioner för massbilismen. Bilen har en särställning i stadsplaneringen, trots att just cykeln gång på gång lyfts fram som ett extremt stadsmässigt transportmedel. Cykeln är tyst, yteffektiv i rörelse och parkering, bidrar till ökad rörelsefrihet, orsakar väldigt få olyckor som drabbar andra trafikanter, den släpper inte ut några avgaser och partiklar och den förbättrar folkhälsan genom att främja fysisk aktivitet.

Den moderna svenska staden har bland annat problem med trängsel, utsläpp, buller, dödade och svårt skadade trafikanter och höga kostnader för väginfrastruktur. Allt detta orsakat av ett fordon som passar dåligt för stadstrafik – bilen. Höga hastigheter på motorfordon är dessutom ett vanligt skäl till att människor inte vågar leka eller motionera utomhus. Ökat bilåkande bidrar också till att en betydande andel av befolkningen har stillasittande livsstilar, vilket i sin tur starkt bidrar till enorma samhällskostnader, hög sjukdomsbörda och kroniska sjukdomar. Det är svårt att förstå varför biltrafiken ideligen ska hållas under armarna med reseavdrag, supermiljöbilspremier och dylikt när cykeltrafiken i praktiken får klara sig själv.

Fast självklart finns det satsningar på cykling i Sverige. I Region Skåne och Halland finns projekt Öresund med målet att få en Öresundsregional cykelkrets. Helsingborgs kommun har nu beslutat att vara första kommun in på cykelbanan och införa hyrcyklar integrerade med resten av resekedjan. Helsingborgs satsning och idén om cykelmotorväg mellan Malmö och Lund är steg i rätt riktning.

Men, regionala och lokala projekt i all ära, det är dags att hela samhället ställer om. Cykeln ska vara med från början i planeringen – inte komma i efterhand när allt redan är beslutat och klart. Öronmärkta pengar är extremt viktigt för att cykelprojekt ska bli av eftersom det visat sig att pengar avsatta till cykelprojekt ofta försvinner till andra infrastruktursatsningar. En rapport visade nyligen att upp till 50 procent av cykelpengarna försvinner på vägen, eftersom ingen part strider tillräckligt mycket för cyklingens väl och ve.

Vi vill nu uppmana regeringens cykelutredare Kent Johansson att våga komma med offensiva förslag som får upp de svenska städerna på cykelbanan – på två hjul mot framtidens stad!

Johan Faskunger mfl, Fil dr i fysisk aktivitet & folkhälsovetenskap

Matti Leijon, Forskningskoordinator levnadsvanor, Centrum för primärvårdsforskning, Region Skåne/Lunds Universitet

Anders Åkesson, vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden Region Skåne