”Sverige riskerar bli en avkrok i Europa”

Behoven i det svenska järnvägssystemet har varit allvarligt eftersatta i decennier. Underhållsbehoven är stora och kapaciteten för låg. Vad få pratar om är att det också saknas ett tydligt internationellt perspektiv i den svenska infrastrukturplaneringen. Järnvägssystemet utvecklas och förvaltas inom nationella ramar och vi verkar glömma att transportbehoven inte tar slut vid nationsgränsen.

Som läget ser ut nu riskerar Sverige att bli en flaskhals i Europas järnvägsnät. När EU knyts samman genom ökat utbyte och handel finns det ett enormt behov av infrastruktur som länkar samman länder. Det byggs i dag för lite i Sverige för att vi ska kunna vara en fungerande länk i den europeiska gods- och persontrafiken.

Vi måste komma till rätta med problemen med järnvägen för att Sverige inte ska bli en avkrok. Det behövs en tydligare ambition om att länka samman Sverige med Europa, investeringar i gränsregionerna och höghastighetsbanor som förenar svenska städer med Europa inom en snar framtid.

Sverige har meddelat stora åtaganden till EU vad gäller järnvägsutbyggnad av sin del i det transeuropeiska järnvägsnätet som ska stå färdigt 2030. Men för att detta ska bli verklighet krävs att takten ökar. För att stimulera utbyggnaden av infrastruktur i Europa satsade EU 26,3 miljarder euro under nuvarande sjuårsperiod. Här vill vi se större andel till järnvägsutbyggnad än i dag.

Satsningar på järnvägen kan inte vänta. Förra veckan röstade exempelvis tyska parlamentets finansutskott ja till höghastighetsjärnväg via Fehmarn Bält. Fehmarn Bält-tunneln mellan Tyskland och Danmark och det planerade höghastighetsjärnvägsbyggandet kommer att minska restiden mellan Köpenhamn och Hamburg från 5 timmar till 2,5.

Efterfrågan på tågresor från och till kontinenten kommer då att öka. Från Europa kommer man att enkelt och snabbt kunna resa med höghastighetståg till Köpenhamn, men vid svenska gränsen riskerar det att bli stopp.

Skåne är den gränsregion som riskerar att bli vår värsta flaskhals i trafiken till och från våra grannländer. Tysklands och Danmarks infrastruktursatsningar kommer öka pressen för den redan svårt överbelastade sydsvenska järnvägen. Efterfrågan på transporter på sträckan Lund-Hässleholm beräknas på tio år växa till cirka 50 procent mer än den hittills planerade kapaciteten. Trängseln skulle innebära fortsatt kaos och att ytterligare godstransporter med tåg skulle behöva läggas om till lastbil.

Flaskhalsen i Skåne på Södra stambanan går inte att underhålla bort, utan extra kapacitet är avgörande. Nya stambanor med möjlighet till tåg i 320 kilometer i timmen skulle frigöra plats i det övriga järnvägsnätet. Trafikering med höghastighetståg på de nya stambanorna skulle, förutom cirka 2,5 timmes restid till Stockholm från Malmö, innebära en naturlig länk ut till Europa och mindre än 3 timmars resväg från Malmö till Hamburg. Detta kommer vara väldigt viktigt för sydsvensk utveckling.

En konkurrenskraftig järnväg är en otroligt viktig byggsten för att vi ska nå våra miljö- och klimatmål, men också för att attraktionskraft och arbetsmarknad ska utvecklas positivt. Regeringen behöver kraftsamla och uppdra de ansvariga svenska myndigheterna att prioritera de åtaganden som Sverige lovat EU. Utan ett internationellt perspektiv i infrastrukturplaneringen blir gränsregionerna lidande och Sverige en svårtillgänglig avkrok.

Jakop Dalunde, Europaparlamentariker (MP)

Märta Stenevi, gruppledare för Miljöpartiet i Malmö