Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

Svaga politiska styren bromsar byggboomen

Publicerad: 20 november 2014, 07:44

Förbifart Stockholm är ett av de projekt som nu stoppas.

Foto: Pontus Lundahl

Byggjättarna planerade för ett rejält uppsving de kommande åren. Sedan kom valet. Men nya politiska styren och förändrade villkor tvärbromsar flera stora projekt. Nu växer kritiken. Samhällets utveckling förlamas, menar byggbranschen.


Miljonprogrammet, med bostäder av god kvalitet till skäliga kostnader, var kulmen för förra seklets folkhemsbygge. Nu är det dags för nästa framtidsprojekt, där bland annat höghastighetståg ska koppla ihop bostäder och arbetstillfällen i hela landet.

Budgeten för infrastruktur i den nationella transportplanen ökades på till 522 miljarder kronor för 2014–2025.

Det uttalade målet är fortfarande att bygga en kvarts miljon nya bostäder till 2020.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) räknar fortsatt med att investeringarna i kommuner och landsting ökar med 20 procent till 2016. Sammanlagt 100–130 miljarder kronor per år ska gå till bland annat nya bostäder, upprustning av sjukhus, energianläggningar samt vatten- och avloppssystem.

De här storsatsningarna bäddar för guldläge för byggjättarna, som är de i särklass största leverantörerna till offentlig sektor. Branschens samlade försäljning till stat, kommuner och landsting uppgår till drygt 100 miljarder per år, enligt Dagens Samhälles rapport Den Offentliga Marknaden 2014.

Men höstens val har på flera håll lett till en ökad osäkerhet för nybyggnationer, investeringar och flera mångmiljardprojekt. Svaga politiska majoriteter, både i riksdag, kommuner och landsting, har gjort att mindre partier får mer att säga till om.

Tidigare fattade beslut utreds på nytt och slår mot flera satsningar som redan har projekterats eller påbörjats runt om i landet.

– Långsiktigt ser vi positivt på utvecklingen, men kortsiktigt, med stoppade projekt, får det förödande konsekvenser, säger Ola Månsson, vd för branschorganisationen Sveriges Byggindustrier.

Tidigare kom de flesta initiativ om ny infrastruktur från Trafikverket. I dag kommer förslagen oftare från politikerhåll. Då ökar sannolikheten för att nya politiska majoriteter vill göra egna avtryck i samhällsbygget.

Folkets nej till trängselskatt har till exempel satt Västsvenska Paketet, med en budget på 35 miljarder kronor, på vänt. Frågan är hur nya vägar, tunnlar och järnvägar ska bekostas om man inte får in pengar från trängselskatt. Alternativa finansieringsmöjligheter ska utredas.

Stockholmsregionen växer kraftigt och satsar nästan 100 miljarder kronor på ökad framkomlighet de närmaste tio åren. Men det nya rödgrönrosa styret i Stockholm har dragit i handbromsen för flera mångmiljardsprojekt. Bland annat vill politikerna göra ytterligare en snabbutredning av Slussen.

– Det är bedrövligt att politikerna skickar så otydliga signaler och inte vågar ta ansvar för stora framtidsfrågor. Stockholm växer så det knakar och alla kan inte bo i city. Vi måste ha en fungerande infrastruktur. Jag är orolig för Sveriges utveckling, säger Johan Karlström, koncernchef på Skanska.

Det som slår allra hårdast mot branschen är stoppet för Sveriges största vägbygge någonsin, Förbifart Stockholm. Många byggföretag har planerat i flera år för att delta i olika delupphandlingar. I stället har projektet lagts på is till i maj.

– Osäkerheten slår hårt på våra medlemmar. De tappar förtroende för de förfrågningar som är ute. Det är obegripligt hur politikerna kan stoppa paket som kostar samhället och entreprenörerna åtskilliga miljarder, säger Ola Månsson.

Peter Wågström, vd på NCC, talar om en hög politisk osäkerhet som inte har funnits tidigare.

– Det är olyckligt och drabbar hela industrin. Vi har förberett oss och strukturerat vårt arbete utifrån den tidigare planen. Nu blir det skjutet på framtiden. Om majoriteten fattar ett beslut gäller det att man kan stå upp för de besluten i kommande mandatperiod, annars förlamas utvecklingen i hela samhället, säger han

Även bland järnvägsföretagen råder vänteläge. Den förra regeringen satte av 86 miljarder kronor till 2025 för underhåll och nya spår. Vad som händer nu är oklart.

Den nya regeringen vill återförstatliga underhållet av järnvägen, men om det gäller allt, hur och när det ska göras är oklart. Dessutom utför statligt ägda Infranord redan två tredjedelar av underhållet.

– Det här är ett av de största väntelägena under mina 30 år i branschen. Investeringsviljan i nya maskiner och personal är noll, säger Robert Röder, vd på Strukton Rail, en stor aktör i underhållsbranschen.

Jan-Eric Nilsson, professor i transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) är kritisk. Både till vilka infrastrukturprojekt som prioriteras och till att de ofta blir betydligt mycket dyrare än beräknat.

– Det finns en risk att politikerna trycker igenom projekt som har ett politiskt värde men inget värde för landet som helhet. Vi är till exempel väldigt kritiska till Västlänken-tunneln under Göteborg. Den kostar jättemycket och har förhållandevis få resande. Men för Göteborgspolitikerna är det bra att visa handlingskraft, säger han.

Den stora skillnaden, enligt honom, är att volymerna är mycket större än tidigare och att förändringar i projekten därmed får större konsekvenser. Samtidigt ser han inte att det kan vara på något annat sätt.

– Det är demokratins baksida. Men det finns inga rätt och fel utan det måste också få vara på det här sättet, säger han.

Maria Ottoson, Reporter

Största byggbolagen på offentliga marknaden

https://www.dagenssamhalle.se/sites/default/files/misc/tabell_2.pdf

Läs även:

Offentliga marknaden växer till 900 miljarder

och

Företagen som drar in mest på det offentliga

Beställ rapporten:

Den offentliga marknaden 2014

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News