Stora katastrofer kräver samordnad krishantering

Allt oftare drabbas mänskligheten av naturkatastrofer och andra kriser orsakade av människan. Från de senaste åren minns vi bland annat jordbävningen i Japan och den efterföljande tsunamin, jordbävningen på Haiti, orkanen Katrina i södra USA – och i Europa har översvämningar och skogsbränder svept över oss med alarmerande regelbundenhet. Omfattande katastrofer överstiger nationella myndigheters förmåga att agera. Internationell hjälp är nödvändig men måste koordineras noggrant för att vara effektiv.

Av den anledningen har Europa under de tio sista åren utvecklat en räddningstjänstmekanism där 32 europeiska länder kan reagera kollektivt när en större katastrof inträffar. Denna kollektiva lösning har fungerat bra och aktiverats över 150 gånger. Men eftersom katastroferna inträffar både oftare och med en allt större magnitud måste vi modernisera våra verktyg. Vi måste ha en kapacitet att hantera upp till tre kriser samtidigt i olika tidszoner.

När en katastrof inträffar börjar också räddningstjänstens klocka att ticka. Ju snabbare vi agerar desto fler liv går att rädda. Varje minut kan spara liv. Det är ett vedertaget faktum att de första 48 timmarna vid en större katastrof avgör om responsen är framgångsrik eller misslyckad.

Onsdagen den 15 maj öppnar vi därför Emergency Response Centre (ERC) för att föra Europas räddningspersonal närmare varandra och underlätta deras samarbete för att rädda och skydda liv. ERC kommer att förbättra EU:s medlemsstaters reaktionsförmåga och spela en viktig roll för att rätt resurser levereras vid rätt tidpunkt. I Sverige är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kontaktmyndighet.

ERC samlar in och analyserar information om katastrofer, övervakar faror samt planerar utplacering av experter. Det ger medlemsstaterna en kunskapsbank med kompetens och resurser, som i kriser kan ge en bättre och mer samlad bild av läget när detaljerna på marken är förvirrande. Men i vår globalt sammanlänkade värld behöver vi gå längre och snabbare än så. ERC har kapaciteten att dygnet runt effektivt hantera flera nödsituationer.

Ta exempelvis den stora jordbävningen i östra Japan i mars 2011, som skapade en tsunami och riskerade en kärnkraftsolycka. Resultatet blev tiotusentals förlorade liv och kostnader på hundratals miljarder. Nödsituationen visade att även högt utvecklade länder kan överväldigas av olyckor. Europa, som skickade 400 ton hjälpmedel och många civila skyddsspecialister, såg behovet av att bygga upp en större kapacitet för att i framtiden kunna agera snabbare och bättre.

Här i Europa har vi exempelvis de ständigt återkommande skogsbränderna, som ett permanent hot på somrarna. Om ett land har svårt att bekämpa flera bränder samtidigt, kan grannländerna visa solidaritet genom att erbjuda hjälp. ERC har en viktig roll i att genomföra detta.

Alla våra erfarenheter på området visar fördelarna med en samordnad respons. Vi vill se att varje krona som spenderas på katastrofhjälp används så effektivt som möjligt. Med ERC tar vi ett stort steg framåt för att nå detta mål.

Kristalina Georgieva, EU-kommissionär ansvarig för internationellt samarbete, humanitärt bistånd och krishantering