Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag17.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Infrastruktur

Stockholm agerar sopigt i avfallsfrågor

Stockholms stad tvingar fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att göra kommunens arbete. Det är orimligt att fastighetsägare tvingas ansvara för vital kommunal infrastruktur som sophantering.

Publicerad: 21 september 2012, 12:24

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Avfall

Stockholms stad har ett planmonopol som anger hur mark får användas och bebyggas. Det innebär att staden vid exploatering av nya områden kan ställa upp krav som byggherrar och framtida fastighetsägare måste uppfylla. I några av Stockholms mest omtalade och välkända bostadsprojekt, Hammarby Sjöstad, Annedal och det framtida Norra Djurgårdsstaden ställer kommunens krav i exploateringsavtal som i praktiken innebär att kommunen flyttar det egna ansvaret till fastighetsägare på ett orimligt sätt.

Bostadsrättsföreningar och fastighetsägare i Stockholms nyaste bostadsområden kommer i framtiden att ha mer än sitt eget hus att tänka på. Stockholms stad tvingar de som bygger att bilda en samfällighet som ska ansvara för insamling av sopor. När området är färdigbyggt kommer bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare att tvingas vara delägare i ett gemensamt rörsystem som transporterar sopor. I norra Djurgårdsstaden bedöms det vara uppemot 100 fastighetsägare som delar på ansvaret.

Det är för oss fullständigt obegripligt varför kommunen väljer att låta så många olika aktörer ansvara för en gemensam och påtvingad infrastruktur. I den modell som kommunen presenterat ska fastighetsägare ingå i en samfällighet med fullt ansvar för drift och skötsel. Men samfälligheten får inte välja vem som hämtar soporna och är tvingad att ansluta alla tillkommande fastigheter.

Vi ser många problem med den föreslagna modellen.

- En stor samfällighet får mycket svårt att fatta viktiga beslut, särskilt som aktörerna har så olika förutsättningar, både bostadsrättsföreningar och börsnoterade fastighetskoncerner kan komma att ingå i samfälligheten.
- Samfälligheten saknar den erfarenhet som staden har att driva bolag gällande infrastruktur, exempelvis Stockholm Vatten och STOKAB.
- Privata ledningar i kommunal mark innebär ett otydligt avtalsförhållande.
- Ledningen kan komma att korsa exempelvis spårområden för kollektivtrafik vilket innebär svårigheter i förhållande tredje part.

Den politiska majoriteten har uttryckt en ambition att bygga uppemot 100 000 nya bostäder. För att få till stånd många nya bostäder är det viktigt med ett gott samarbete mellan byggherrar och kommun där varje part tar sin del av ansvaret. Framtida bostadsrättsföreningar är inte rätt huvudman för kommunal infrastruktur.

Sara Haasmark, hållbarhetschef Fastighetsägarna Stockholm

Christer Jansson, bostadspolitisk debattör Senior Advisor, Nordic Public Affairs

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Avfall

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev