Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

”Språklig virtuos baxade igenom Västlänken”

Att bygga Västlänken kostar lika mycket som 15 kommuners samlade skattefinansierade utgifter. Men till vilken nytta? Enligt Trafikverkets kalkyl ger bara hälften av varje krona till bygget nytta. Projektet är alltså samhällsekonomiskt omotiverat.

Publicerad: 8 juni 2017, 12:27

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”För att baxa igenom projektet krystade man därför fram den språktekniska virtuosen att kalla det 'samhällsekonomiskt motiverat'”.


Ämnen i artikeln:

JärnvägJärnvägGöteborgSkatter

Det blir oftast fel att blanda äpplen med päron, men kan ibland ur ett pedagogiskt perspektiv vara bra. Det gäller exempelvis den så hårt kritiserade och omdebatterade Västlänken – den planerade pendeltågstunneln under Göteborg.

Trafikverket har för Västlänkens budget tilldelats 20 miljarder kronor i 2009 års penningvärde. Uppräknat med index och över tiden redovisar Trafikverket i en kassaflödesanalys till regeringen att det faktiska beloppet är 30 miljarder kronor. Av det har två miljarder använts för projektering och resterande 28 beräknas gå åt för själva byggandet, som ännu inte har fått laga kraft eller godkänts i rättsinstanserna, och planeras ta åtta år. Det blir en årlig genomsnittskostnad på 3,5 miljarder kronor. 

I en jämförelse ser vi att 3,5 miljarder kronor är vad 15 kommuner – Ljusnarsberg, Övertorneå, Dals-Ed, Skinnskatteberg, Storfors, Norsjö, Munkfors, Ydre, Överkalix, Malå, Arjeplog, Åsele, Dorotea, Sorsele och Bjurholm – tillsammans har som nettokostnad per år för sin verksamhet åt sammanlagt 60 000 invånare. Under samma tidsperiod som Västlänken byggs kostar den alltså lika mycket som 15 kommuners samlade skattefinansierade utgifter. Vi bör därför fråga oss vilken nytta Västlänken ger tillbaka? 

Av Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyl får vi svaret. Den berättar att för varje krona som investeras i Västlänken återfås nyttor för endast hälften, 50 öre, tillbaka. Det är långt under gränsvärdet som Trafikverket har satt upp för att tillåta en investering. För att baxa igenom projektet krystade man därför fram den språktekniska virtuosen att kalla det ”samhällsekonomiskt motiverat”. 

För när 60 000 kommuninvånare får av 3,5 miljarder kronor nyttor i form av kommunal verksamhet som vård, skola och omsorg ger Västlänken nytta för endast 3 000 resenärer, vilket motsvarar 0,7 procent av all bilpendling i Göteborgsområdet. Fler väntas enligt Trafikverket inte komma att byta bilen mot tåg på grund av pendeltågstunneln. Övrig påtalad resandeökning är enbart politiskt uppsatta målbilder som saknar såväl vetenskaplig förankring som stöd i Trafikverkets prognoser över det framtida resandet. 

En stark bidragande orsak till att Västlänken inte ökar antalet resenärer är att tunneln tillsammans med Göteborgs centralstation får en sämre kapacitet än vad centralstationen klarar idag. Trafikverkets egna utredningar visar alltså att ifall tunneln byggs kommer färre tåg kunna ankomma till Göteborg än vad som redan är möjligt. Det låter onekligen märkligt, men hänger ihop med tunnelns konstruktion och anslutningar till övriga järnvägsnätet i Olskroken och Almedal vilka ger kraftiga begränsningar och framtida problem för tågklarerarna i att väva ihop tågen. Det visar sig nämligen att teorin inte matchar med verkligheten. 

Huvudsyftet med att bygga Västlänken är att öka kapaciteten vid centralstationen och med det skapa regionförstoring och ökad tågpendling. I mitten av 2000-talet när politikerna tog beslutet att bygga Västlänken beställdes därför en tunnel som skulle hantera minst 18 tåg per timma och riktning. Det Trafikverket vill bygga klarar 12 tåg, det vill säga endast 2/3-delar till en 50 procent högre kostnad än när beslutet togs. Sunt förnuft säger att regeringen borde ha stoppat projektet redan där.

Att jämföra kommunal verksamhet med en infrastrukturinvestering är att blanda äpplen med päron, men det handlar i båda fallen om skatteintäkter. För det är med skattemedel som verksamheter betalas och inför medborgarna är det en skyldighet att använda dem effektivt. 3,5 miljard skattekronor per år under åtta år är väldigt mycket pengar. Det motsvarar kostnaden för 15 kommuners årliga verksamheter.

Det är även priset för att bygga en tågtunnel som inte lever upp till dess beslutade syfte utan snarare motverkar det. Det borde vara lätt för alla att se vad som är ”samhällsekonomiskt motiverat” och vad som ska kallas till sitt rätta namn, ”samhällsekonomiskt omotiverat”.

Mats Lövgren, samordnare, nätverket Stoppa Västlänken nu

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev