Snålheten bedrar visheten i de nya byggkraven

Byggkravsutredningen har nyligen presenterat sitt förslag. Utredningen fokuserar på att kommunala särkrav vid byggnation påverkar byggkostnaderna. Man konstaterar utan några direkta bevis att byggkostnaden blir 10-15 procent högre om kommunerna kräver hårdare energikrav vid nybyggnation. Det mest fantastiska i sammanhanget är att Sveriges klimatförhandlare kom tillbaka från det stora klimatmötet i Doha ungefär samtidigt som en statlig utredning på hemmaplan föreslår att kommunerna inte längre ska få ställa krav på bland annat energieffektivt byggande. Det centrala i utredningen handlar enbart om hur byggkostnaderna ska pressas.

Det finns ett gammalt ordspråk som säger att snålheten bedrar visheten. Miljonprogrammet visar tydligt att byggandet inte var hållbart. I våras avkunnade Hovrätten över Skåne och Blekinge en dom där man fastslår att byggandet av enstegstätade fasader kan innebära att man bygger in ett dolt fel i huset, enligt jordabalken. Hur mycket byggande har skett med denna byggmetod utan att Boverket eller byggindustrin protesterat, blir då den naturliga följdfrågan. Enligt vissa beräkningar kan det kosta 30 miljarder kronor att åtgärda detta problem.

Sverige har antagit tydliga klimatmål vilka bland annat finns angivna i Boverkets Byggregler. Reglerna kommer att skärpas ytterligare när man år 2019 enbart får bygga nära noll energihus i offentlig regi. Det blir stötande när man från utredningens sida bara fokuserar på den direkta byggkostnaden och inte tar någon hänsyn till den livscykelanalys man måste göra för all byggnation. Det är kanske naturligt att byggindustrin då klagar över att man får krav från kommunerna att använda bättre byggmaterial som också klarar energinormerna.

Att förbjuda kommunerna att vid en upphandling av byggnader väga in klimataspekten och premiera de företag som redan i dag kan bygga nära noll energihus är ett hot mot den kommunala självstyrelsen. Kommunerna skall istället vara marknadsledande vad beträffar att få ett hållbart byggande så att vi klarar uppställda klimatmål.

Byggkravsutredningen föreslår att man inför en stoppbestämmelse i Plan och Bygglagen (PBL) som förbjuder kommunerna att ingå genomförandeavtal som innehåller krav avseende tekniska egenskaper på byggnader som går utöver PBL. Det underliga är att i PBL framhålls att man skall ställa energikrav och det finns inga anvisningar om hur hårda krav man får ställa.

Varje byggnadsnämnd skall begära en kontrollplan innan byggnationen startar där bland annat energiåtgången skall redovisas. Efter att byggnationen är genomförd skall en dokumentation ske av hur mycket energi som förbrukas under ett år. Visar det sig att man ligger över de energinormer som Boverket fastställs kan byggnadsnämnden vända sig till mark- och miljödomstolen och begära ett vitesförläggande som innebär att byggherren måste vidta åtgärder så att man kommer ner till fastställda värden. En del av den byggnation som sker i dag klara inte energinormerna och jag skulle vilja se den byggnadsnämnd eller bostadsrättsförening som startar en juridisk process mot den som byggt husen.

Utredningen kommer med förslaget att byggföretag som anser att byggkraven är för hårda skall kunna överklaga till mark- och miljödomstolen. Jag tror att domstolarna har viktigare uppgifter än att handlägga dessa frågor.

Utredningens förslag som förbjuder kommunerna att ställa särkrav strider sannolikt mot EU-regler som förordar större konkurrens. Påståendet att detta förbud skulle göra byggnationen billigare saknar grund. För att nå samhällets klimatmål måste vi också skärpa kraven på byggföretagen. Det finns inget som talar emot att de byggföretag som har en bra produkt kan industrialisera sitt byggande för att få ner kostnaderna. Genom att arbeta med livscykelanalyser kan byggmarknaden också tåla en högre initial byggkostnad för att uppnå besparingar genom att hållbarheten ökar. Våra bostäder och lokaler står för en stor del av energikonsumtionen och för att minska energiåtgången behövs inte mindre utan istället mer konkurrens.

Roland Ekstrand, vd Svensk Klimatcertifiering AB