Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

Sluta runda nya bostadslagen

Sedan ett och ett halvt år tillbaka finns det en ny lag om kommunala bostadsbolag på plats. Redan innan effekterna av den hunnit slå igenom fullt ut ser vi oroande tecken på att den rundas. Men lagen behöver inte motarbetas utan istället utvärderas.

Publicerad: 30 oktober 2012, 00:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

BostäderAllmännyttan

Den 1 januari 2011 trädde den nya lagen om kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Syftet var att åstadkomma en bättre fungerande bostadsmarknad genom att undanröja de stöd som försvårar för privata hyresvärdar att konkurrera med kommunägda bostadsbolag på lika villkor. Effekterna av den nya lagen skulle utvärderas löpande och Boverket har tilldelats ansvaret för detta.

Bortsett från justeringar av ägardirektiv och kreditgarantiavgifter är det sannolikt att effekterna av den nya lagen kommer att få genomslag först efter några år. Alla måste förstå de praktiska konsekvenserna rätt och för vissa bolag och kommuner krävs det mer arbete än för andra.

Om viljan saknas kommer emellertid processen att bli längre än nödvändigt. Det är därför vi med stigande oro noterat hur lagen ofta diskuteras utifrån möjligheterna att kringgå den. Det rör sig om allt från kreativa förslag på värdeöverföring som saknar stöd i lagen till subventioner med vag hänvisning till ”allmännyttiga” ändamål som står i direkt strid mot EU:s regler kring otillåtet statsstöd.

Det gör frågan om hur lagen följs upp och utvärderas särskilt angelägen. Effekterna av de förändrade villkoren kan beskrivas utifrån flera perspektiv och lagen innehåller flera olika delar, men det vore ett allvarligt misstag om utvärderingen inte tydligt belyser hur konkurrensneutraliteten mellan privata och kommunägda aktörer förändras.

Då har man inte bara missat allvaret i den anmälan om brott mot EU:s konkurrenslagstiftning som gjordes 2005, utan även det intresse som EU-kommissionen alltjämt riktar mot Sveriges sätt att hantera otillåtet statsstöd. Genom lagen skulle Sverige kunna kringgå krav på modeller för så kallad social housing och böter för brott mot EU:s regelverk, samtidigt som den skapar möjligheter för en bättre fungerande bostadsmarknad.

Hittills har Boverkets uppföljning emellertid tvärtom gett intryck av att utgå från ett riskperspektiv, där myndigheten sökt identifiera negativa effekter av lagstiftningen. Sådana måste naturligtvis upptäckas, men utifrån lagens uttalade syfte om en förbättrad bostadsmarknad skjuter man bredvid målet om man stannar där.

I sin utvärdering måste Boverket ställa relevanta frågor om de utmaningar som lagen adresserar. Har de kommunala bolagen vägt in hur de affärsmässiga principerna kommer till uttryck i det dagliga arbetet och i samband med investeringar? Värderas de egna fastighetsbestånden korrekt? Ligger rätt värden till grund för bedömning av avkastningen på det egna kapitalet? Hur beräknas kreditgarantiavgifter i de fall man har kommunal borgen?

Samma frågeställningar behöver belysas också i den särskilda programberedning kring den kommunala bostadspolitiken som SKL tillsatt. Att organisationer som SKL, SABO och Fastighetsägarna, följer utvecklingen i egna projekt är utmärkt och ger utrymme för en bättre genomlysning. Med ett löpande och väl fungerande erfarenhetsutbyte mellan oss och med Boverket kan vi även underlätta för myndigheten att kvalitetssäkra sin utvärdering. Men det förutsätter alltjämt att det är rätt saker som utvärderas.

I vår utvärdering följer vi nära utvecklingen i ett antal kommunala bolag för att bedöma hur den nya lagstiftningen successivt sätter avtryck på olika marknader. Så här inledningsvis har vi funnit utrymme för både ris och ros, men om den samlade utvärderingen från Boverket är tydlig kring frågor om statsstöd och konkurrensneutralitet hyser vi gott hopp om en positiv utveckling. Det är nämligen i de frågorna det kan bedömas om lagen tillämpas rätt och åstadkommer vad den var tänkt att åstadkomma.

Reinhold Lennebo, vd Fastighetsägarna Sverige

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

BostäderAllmännyttan

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News