Skrota byggkravsutredningen

Byggkravsutredningen drar slutsatsen att kommunerna orsakar byggbranschen merkostnader, eller förluster, på 10 till 15 procent. Detta för att cirka 25 kommuner av klimat- och konsumentskäl kommit överens med bostadsproducenter om att bygga bostäder med ett lägre energibehov än det som anges i byggreglerna. Att det kostar mer att bygga bättre hus är inget nytt – heller inte att det kan löna sig på sikt. Det är så självklart för vissa byggare att de väljer att bygga energieffektivare. Merkostnaden drabbar inte dem utan bostadskonsumenten.

Eftersom man får igen merkostnaden i det långa loppet genom lägre löpande energikostnader bör alla byggare ”bryta mot” byggreglerna. I den energisparverksamhet som staten driver är ett av budskapen att satsa på energieffektiva lösningar, som till exempel tilläggsisolering. Att nu vilja lagstifta emot denna inriktning i hus som byggs för att stå i 100 år ter sig befängt.

Utredarna har anlitat en professor vid KTH som i sina kalkyler kommer fram till att kommuners särkrav på energiområdet förorsakar byggbolagen merkostnader på 10 -15 procent. I antagandena finns inte energiaspekten med, till exempel att det kan löna sig att investera i byggskedet för att sänka det framtida energibehovet. I en serie vagt underbyggda antagande som kretsar kring beslut om särkrav och byggkostnader kommer professorn fram till bland annat att det kostar 30 kommuner en årsarbetskraft (en miljon kronor) att besluta om särkrav, lägre energital än dagens 90 kWh/kvm och år för kommuner i Mellansverige.

I projektet Framtidens Gustavsberg är Värmdö kommun och byggbolag överens om en energianvändning som ligger 40 procent under 2011 års byggregler för att nå klimatmål och bygga hållbart. Liknande överenskommelser har förmodligen träffats i andra kommuner. Oberoende om man vill bygga billigt för att tjäna pengar i byggskedet eller lite dyrare för att tjäna pengar i driftsskedet så är det inte olagligt att bygga energismart. I byggreglerna står att bostäder ska vara utformade så att energianvändningen högst uppgår till de värden som anges i tabell, till exempel 90 kWh/kvm och år.

Särskilda planbestämmelser är heller inte olagligt. Möjligen tveksamt att konstruera, men det står inte i Plan- och Bygglagen eller förordningar eller föreskrifter till lagen hur bestämmelser ska formuleras. Boverket rekommenderar inom ramen för sitt vägledningsansvar hur bestämmelser bör formuleras. Det är därför märkligt att läsa det maktspråk som utredarna använder mot kommunerna. Nu krävs räfst och rättarting för att komma till rätta med alla så kallade särkrav som kommunerna hittar på anser de båda utredarna.

Krav som en mindre grupp kommuner preciserar för att bidra till att Sverige når upp till klimatmål föreslår utredarna att det ska lagstiftas mot. Man föreslår också att avtalsfriheten inom plan- och byggområdet tas bort. Länsstyrelserna ska godkänna exploateringsavtal och markanvisningsavtal. Avtal som kommunerna ingår på frivillig basis med byggherrar. Detta är ett intrång i den kommunala självstyrelsen och lär helt undergräva det ökande ansvarstagande som kommunministern Stefan Attefall (KD) vill se från kommunernas sida när det gäller bostadsbyggandet. Det ska bli intressant att se vad Attefall, som också är bostadsminister, gör av utredningen. Mitt tips är att den hamnar i papperskorgen.

Lars Fladvad, utvecklingschef Värmdö kommun