Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

Skärpt kontroll av byggandet behövs

Farhågorna om slutbeskeden i plan- och bygglagen har redan berörts under arbetet med den nya lagstiftningen. Det går att hantera dessa, replikerar Moderaternas bostadspolitiska talesperson.

Publicerad: 25 november 2011, 06:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Plan- och bygglagen

Jesper Prytz, Johan Larson och Rune Thomsson tar i Dagens Samhälle (21/11) upp frågan om hur hanteringen av slutbesked är tänkt att ske enligt den nya plan- och bygglagen. De påstår att de nya reglerna skapar osäkerhet och att de inte bidrar till höjd kvalitet, utan i stället kan försämra transaktionsmarknaden. De menar vidare att lagstiftaren bör undanröja de oklarheter som finns.

Inledningsvis bör sägas att när ny och förhållandevis omfattande lagstiftning träder i kraft finns det alltid skäl att vara uppmärksam på om lagstiftningens angivna syften kan uppnås. Den nya plan- och bygglagen är tänkt att underlätta byggande och så långt som möjligt begränsa tidsåtgången för planläggningen, men även att lösa problemet med en tidigare inte tillräckligt effektiv kontroll av byggandet. Enligt gjorda uppskattningar har byggfel och slöserier beräknats till omkring 30 procent av byggkostnaderna, eller 50 miljarder kronor per år. Detta utgör ett starkt argument för stärkt och effektiviserad kontroll av byggandet.

Ett led i syfte att åstadkomma en förbättrad och fungerande kontroll har varit införandet av slutbesked i stället för det tidigare slutbeviset som inte tillmättes någon större betydelse. Slutbeviset sade ingenting om en byggnads kvalitet i allmänhet eller om en byggnad uppfyllde föreskrivna krav. Dessutom förekom det att slutbevis förhalades för dem som önskade ett sådant, utan att det fanns någon formell möjlighet att få saken prövad.

I den nya lagen har slutbevis ersatts med slutbesked. Innan ett sådant besked har utfärdats får byggnadsverket - som huvudregel - inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked. Byggnadsnämnden kan dock fatta ett särskilt beslut om att så får ske trots att ett slutbesked inte har utfärdats.

För att få ett slutbesked bör byggherren ha visat att alla krav enligt bygglovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda. Detta kan ske genom ett utlåtande av den kontrollansvarige. Slutbesked ska inte utfärdas om byggnadsverket har brister som består i avvikelser från de tekniska egenskapskraven, från meddelat bygglov, detaljplan eller områdesbestämmelser. I sådana fall finns en möjlighet för byggnadsnämnden att besluta om föreläggande eller användningsförbud.

Om slutbesked inte utfärdas kan detta naturligtvis få långtgående konsekvenser för byggherren, varför en avvägning i sådana situationer måste ske mellan den enskildes intressen och det föreliggande allmänintresset från säkerhets-, miljö- och hälsosynpunkt. Därför är det också möjligt att överklaga ett ställningstagande som innebär vägrat slutbesked.

Vid försumbara brister borde ett slutbesked kunna utfärdas, men med anmärkningar om bristerna. Även interimistiskt slutbesked kan ges. Ett slutbesked ska utfärdas så snart det är möjligt. Det är inte alltid nödvändigt att vänta till dess alla arbeten är färdigställda utan det torde räcka med att alla begärda bestyrkanden och anmälningar kommit in till byggnadsnämnden, även om en del åtgärder av mindre betydelse återstår. Beträffande byggande som sker i etapper med successiv inflyttning, bör kontrollplanen delas upp i flera delplaner eller utformas så att slutbesked kan lämnas för olika delar av bygget i den takt de blir färdiga.

De farhågor som tas upp beträffande slutbeskeden är inte nya utan har berörts i några yttranden när PBL-kommitténs förslag remissbehandlades. Av betydelse i detta sammanhang är också att regeringen har gett Boverket i uppdrag att underlätta införandet av den nya plan- och bygglagen genom utbildningsinsatser som riktas mot kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter.

Alliansregeringens målsättning med bostadspolitiken är att så många som möjligt ska kunna få en bra bostad till en rimlig kostnad. Den nya plan- och bygglagen är ett tydligt steg i den riktningen.

Anti Avsan, riksdagsledamot (M)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Plan- och bygglagen

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev