Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

Satsningen på järnvägar hotas av kompetensbrist

Forskning, innovation och utbildning är nyckelfaktorer för järnvägssektorns och industrins framgång. Men det finns risk att den svenska järnvägsbranschen inte kommer hitta tillräckligt med kunnigt folk att anställa. Därför behöver regeringen ta initiativ för att säkra tillgången till rätt kompetens så att de historiskt stora satsningarna på järnvägen blir framgångsrika, skriver tre företrädare för Swedtrain.

Publicerad: 10 april 2014, 09:56

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

PersonalbristJärnvägTågtrafikKompetensutveckling

Aldrig förr har järnvägen varit så populär som i dag. Persontrafiken har ökat med 96 procent de senaste 20 åren och i tisdags den här veckan presenterade regeringen sin transportplan för åren 2014-2025 med en satsning på järnvägen som uppgår till sammanlagt 286 miljarder kronor. Satsningarna innebär att det skapas bättre förutsättningar för en punktligare och mer robust järnväg. Men det finns ett stort bekymmer. Det saknas tillräckligt med kompetens. Tillgången till rätt kompetens är en nyckelfråga för att de nödvändiga järnvägssatsningarna ska lyckas.

De aviserade investeringarna kommer att göra järnvägsbranschen till en framtidsbransch med ökad efterfrågan på arbetskraft, inte minst inom högteknologiska områden. När investeringarna väl är igång kommer det att behövas ännu fler kompetenta personer som bygger om, bygger nytt, installerar och underhåller järnvägen samt tillhörande signal- och telesystem. Dessutom kommer det att krävas mer och ökad kompetens hos beställaren Trafikverket, leverantörer och konsulter. Höghastighetsbanor och utbyggnad av signalsystemet ERTMS är nya tekniker för Sverige och medför också krav på nya kunskaper hos järnvägens samtliga aktörer.

För att de omfattande investeringarna ska lyckas måste det säkerställas att det finns rätt kompetenser. Branschen står inför ett generationsskifte då många av dagens anställda snart går i pension. Det finns i dag en politisk konsensus om nödvändigheten av att investera i ny järnvägsinfrastruktur. Men det finns ingen instans som har i uppdrag att strategiskt analysera behovet av branschens kompetensförsörjning.

Järnvägsindustrin sysselsätter tusentals ingenjörer. Redan i dag har Sverige en generell ingenjörsbrist och det uppskattas att Sverige år 2030 kommer att ha ett underskott på över 50 000 ingenjörer. Hur stor bristen på kompetent arbetskraft inom järnvägsindustrin är i dag, och kommer att bli framöver, är svårt att säga när ingen har ett övergripande ansvar att analysera branschens kompetensförsörjning.

Swedtrain, branschorganisationen för Sveriges järnvägsindustrier, har genomfört en övergripande undersökning av efterfrågan på kompetens hos medlemsföretagen. Den visar på stora rekryteringsbehov inom signalteknik, elektroteknik och underhåll. På kort sikt är det därför nödvändigt att underlätta möjligheterna att vidareutbilda yrkesverksamma och nyutexaminerade civilingenjörer. För att säkerställa framtidens kompetens är det viktigt att satsa mer på järnvägsforskning och att införa en uppdragsmaster i järnvägsteknik.

Swedtrains undersökning visar att ingen har gjort en fullständig översyn över det samlade kompetensbehovet inom järnvägsindustrin och berörda myndigheter. För att få ett helhetsgrepp över situationen föreslår vi att lämplig instans, förslagsvis Trafikverket, ges ett formellt uppdrag och ansvar för att ha en övervakande och stödjande roll gällande kompetensförsörjning i järnvägssektorn. Detta ansvar är inte detsamma som att ge en instans i uppdrag att driva utbildningar i egen regi, utan syftar främst till att stödja initiativ som säkerställer att tillräckligt många personer utbildas inom rätt kunskaper. Vi välkomnar regeringens tilläggsdirektiv till Gunnar Alexanderssons utredning om järnvägens organisation som understryker vikten av att utreda kompetensbehovet.

Även vi i industrin har ett ansvar för att säkerställa kompetensförsörjningen och öka intresset för branschen. Detta är något vi dagligen arbetar med. Industrin har exempelvis föreslagit ett Campus Signal för att tillgodose både industrins och sektorns behov av signalkompetens inför de stora investeringar som ska göras i Sverige.

Sverige är ett av de första länderna som har avreglerat järnvägsmarknaden. Detta är något som vi i branschen ser positivt på. Men för att den nya marknaden ska fungera väl krävs det att systemen runt om kring följer med utvecklingen. Ansvaret för järnvägen ligger inte längre på en myndighet utan på flera olika aktörer. Det är därför viktigt att utse en instans som får det samordnade ansvaret vad gäller kompetensförsörjningen i branschen. Forskning, innovation och utbildning är nyckelfaktorer för järnvägssektorns och industrins framgång. Det är nödvändigt att regeringen säkerställer tillgången till rätt kompetens så att de historiskt stora satsningarna på järnvägen blir framgångsrika.

Klas Wåhlberg, Ordförande Swedtrain och vd Bombardier Sverige

Staffan Håkansson, ansvarig för Swedtrains forsknings- och utvecklingsgrupp

Magnus Davidsson, generalsekreterare Swedtrain

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev