Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

Samverkan över gränserna ger mer idrott för pengarna

Stockholms län är den största idrottsregionen i Sverige och nu ökar vi samarbetet över kommungränserna för att stärka idrottens ställning ytterligare. Regionala idrottsanläggningar och gemensamma upphandlingar ger plats för fler utövare, större publik och lyfter fram bortglömda idrotter, skriver företrädare för 15 kommuner.

Publicerad: 1 oktober 2013, 11:19

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Med över 600 000 föreningsaktiva, drygt 3 000 föreningar och 70 specialidrottsförbund är Stockholms län den största idrottsregionen i Sverige. Enligt Riksidrottsförbundet arrangeras ungefär var fjärde idrottsaktivitet i Sverige inom länets gränser. Det breda utbudet av idrottsaktiviteter i vårt län är positivt och innebär väldigt goda förutsättningar för medborgarna att hitta en idrott som intresserar just dem.

Samtidigt ställer detta stora krav på länets kommuner att tillhandahålla anläggningar för alla dessa idrotter. I en statlig utredning från 2009 konstaterades att bara drygt hälften av länets 70 aktiva idrotter fanns med i den uttalande anläggningsplaneringen. Detta förklarades med att vissa idrotter har väldigt få utövare vilket gjort det svårt för enskilda kommuner att motivera en investering, andra idrotter kräver stora markytor och en del idrotter behöver placeras avsides då de bullrar.

Kommunerna i Stockholms län har olika förutsättningar. Dels skiljer sig befolkningsmängd och marktillgång åt, dels är antalet utövare inom vissa idrotter få inom kommunen och ibland saknas tillräckligt med kapital för att bygga specialanläggningar. För att möta de behov och utmaningar som finns behöver länets kommuner bli bättre på att samverka kring idrottsfrågor. Regional samverkan är en förutsättning för att vårt län även fortsättningsvis ska vara en ledande idrottsregion.

Att regionalt samverka kring dessa frågor innebär inte att alla framtida idrottsinvesteringar ska vara regionala. Även framöver kommer anläggningar som fotbollsplaner och fullstora idrottshallar att vara lokala, medan det i mellanstora idrotter som exempelvis friidrott och gymnastik finns många fördelar med samarbete. Regional samverkan handlar främst om erfarenhetsutbyten, effektiva lösningar och att kunna genomföra gemensamma projekt. Vi är överens om att samverka och vill prioritera följande tre frågor:

Regionala anläggningar: För idrotter som kräver stora markytor, som låter mycket eller som har andra särskilda behov kan gemensamma, regionala investeringar vara lämpliga. Förutom att sprida kostnaderna är det dessutom nödvändigt för att kunna locka många utövare och möjliggöra för en större publik.

Gemensamma upphandlingar: Vissa idrotter har så många utövare att lokala anläggningar är en självklarhet, men här kan samordningsvinster göras. Vi vill pröva en modell där fler kommuner går samman i en gemensam upphandling för att pressa kostnaderna. Vi vet att priset påverkas om fler anläggningar upphandlas samtidigt.

Erfarenhetsutbyte och samordning: Befolkningen i länet ökar och det behövs erfarenhetsutbyte ur flera synvinklar. Dels handlar det om att tillsammans ta fram beslutsunderlag för standardanläggningar som konstgräsplaner och idrottshallar och vad dessa kostar, dels handlar det om att lära av varandras större projekt där simhallar och ishallar är exempel på frågor som är aktuella för många.

Vi har alla målet att skapa bra idrottsförutsättningar för de boende i våra respektive kommuner. Vi vet också av de få erfarenheter som finns inom området att det går att få till bra regionala samarbeten. Ett exempel är Fritidsnätet, en webbportal för länets funktionsnedsatta där det går att söka bland alla de fritids- och idrottsaktiviteter som erbjuds i länet.

Genom regional samverkan och en bättre samordning kring större anläggningsprojekt kan idrotter som historiskt har missgynnats gynnas. Vi är övertygade om att regional samverkan har många positiva effekter som både kan innebära att antalet utövare kan öka för att motivera en investering, men ger också en mer långsiktig planering där idrottare inte begränsas av kommungränser.

Nyligen samlades länets kommuner tillsammans med Stockholms idrottsförbund för att diskutera hur vi går vidare. Som ett första steg kommer vi att ge två uppdrag till ansvariga förvaltningar: Befintliga idrottsanläggningar ska kartläggas och fakta och kostnader för olika standardanläggningar ska tas fram. Ett regionalt samarbete är avgörande för att Stockholms län även framöver ska vara en konkurrenskraftig idrottsregion.

Regina Kevius, ordförande (M) Idrottsnämnden Stockholm stad

Michael Fridebäck, ordförande (M) Kultur- och fritidsnämnden Haninge kommun

Dick Bengtson, ordförande (M) kultur- och fritidsnämnden Tyresö kommun

Jan Stefansson, ordförande (KD) Kultur- och fritidsnämnden Upplands-bro kommun

Kristina Klempt, ordförande (FP) Kultur- och fritidsnämnden Upplands Väsby kommun

Fredrik Sneibjerg, kommunalråd (L) Värmdö kommun

Elisabeth Gunnars, ordförande (FP) Kultur- och utbildningsnämnden Österåkers kommun

Vibeke Bildt, ordförande (FP) Kultur- och fritidsnämnden Huddinge kommun

Lennart Nilsson, (KD) gruppledare Järfälla kommun

Hans Barje, ordförande (M) Kultur- och fritidsnämnden Lidingö kommun

Lars Berglund, ordförande (M) Fritidsnämnden i Nacka

Bengt Ericsson, ordförande (C) Kultur- och Fritidsnämnden Norrtälje kommun

Anna Johansson, ordförande (S) Kultur- och fritidsnämnden Sigtuna kommun

Magnus Ramstrand, kommunalråd samt ordförande (KD) Kultur-och fritidsnämnden, Sollentuna

Annika Hirvonen, riksdagsledamot (MP)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News