Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag18.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Infrastruktur

”Så får vi fler att välja bort bilen”

Hälsa, miljö och samhälle vinner om vi låter bilen stå och istället går, cyklar eller åker buss. Och här finns konkreta saker för politiken att göra. Utmaningen är att öka kapaciteten i kollektivtrafiken utan att försämra kvaliteten, skriver professor Margareta Friman.

Publicerad: 12 maj 2017, 08:22

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Forskning visar entydigt att våra vardagsresor påverkar vår fysiska och mentala hälsa.


Ämnen i artikeln:

KollektivtrafikFolkhälsaMiljö

I Sverige dör varje år 5 000 personer för tidigt på grund av luftföroreningar. Kostnaden för hjärt- och kärlsjukdomar och andningsbesvär är 42 miljarder per år. Huvudorsaken är dubbdäckens vägslitage. Vi vet också att biltrafik dödar 2, 8 personer per år per 100 000 invånare i Sverige.

Varje bil som vi ersätter leder till minskad trängsel och ökad säkerhet på våra vägar. Men det handlar om betydligt mer än att fokusera på infrastruktur när vi planerar för morgondagen. Att sätta det hållbara samhället i fokus innebär också att se till individens fysiska och mentala hälsa. Och för samhället är social hållbarhet där människans grundläggande fysiska och psykiska behov tillgodoses nödvändigt.

Det finns en tydlig relation mellan kollektivtrafik och människors fysiska hälsa. Luftföroreningar är ett välkänt och generellt problem. Hälsofarliga luftföroreningarna lägger sig över städer som Mexico City, Kabul, New Dehli, Peking och Paris men även i städer som Oslo, där restriktioner mot dieselbilar nyligen infördes. Att åka tillsammans ger mindre luftföroreningar, vilket är bra för både hälsan och miljön. Med en energieffektiv kollektivtrafik kan värdena förbättras ytterligare.

Trafikbuller leder till ökad stress, störd nattsömn, ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och orsakar 300 för tidiga dödsfall per år i Sverige. Buller försämrar också vår inlärning, koncentration och prestation. Och tunga fordon, inklusive bussar, orsakar mer buller än lätta fordon, vilket måste motverkas. I flera städer provas nu elbussar, som inte släpper ut luftföroreningar och är betydligt tystare. Bilismen orsakar även olyckor och dödsfall, medan risken för dödsfall i kollektivtrafiken är väldigt låg. Däremot händer en hel del olyckor på väg till eller från kollektivtrafiken, men vi vet också att skaderisken minskar när fler cyklar och går.

Den som reser med kollektivtrafik rör sig cirka 40 minuter per dag mot bilistens 8 minuter per dag. Folkhälsomyndigheten rekommenderar 30 minuter fysisk rörelse per dag och genom att välja kollektivtrafik är målet uppnått med marginal. Att byta från bil till kollektivtrafik leder till minskat BMI (Body Mass Index), vilket är helt nödvändigt för att hejda den fetmaepidemi som Världshälsoorganisationen varnar för.

Den mentala hälsan då? Kan kollektivtrafikresan påverka vårt emotionella välbefinnande, alltså vilket humör man är på resten av dagen? Jag har tillsammans med kollegor visat hur positiva, oväntade, händelser under resan (som trevliga förare, medpassagerare och en allmänt trevlig omkringliggande miljö) kan påverka vårt humör.

Har då vardagliga kollektivtrafikresor något göra med hur vi mår i livet? Ja, vi och flera internationella forskare har visat att den tid vi lägger på att förflytta oss påverkar vårt välbefinnande. Och det är en tid som ständigt ökar. Men även vilket sätt vi förflyttar oss på påverkar. Studier som vi genomfört i Sverige visar att cyklister och gångare har högst livstillfredsställelse. Internationella studier visar på samma sak. En studie av 18 000 brittiska resenärer under en 10-årsperiod visade att ett byte från bil till gång, cykel och kollektivtrafik gav en ökad livskvalitet. En förklaring var att resenärerna kunde koncentrera sig bättre och kände sig mindre ansträngda.

Kollektivtrafiken fungerar bra redan idag, men den stora utmaningen är att öka kapaciteten med bibehållen kvalitet, så att stora grupper av dagens bilresenärer istället väljer att åka kollektivt.

Politiker behöver fortsätt satsa på och prioritera kollektivtrafik, cykel och gångstråk som uppmuntrar och uppmanar till ett liv utan privatägd bil. Utvärderingar som genomförts i många länder visar att mjuka policyåtgärder i form av personlig reseplanering, till exempel genom en app eller personliga möten där man får hjälp att planera resan, minskar privatbilismen och ökar kollektivåkandet.

Verktyg som hjälper individen att sätta förändringsmål, ger motiverande information (till exempel prova-på-kampanjer) och hjälp för att genomföra dessa förändringsplaner är viktiga åtgärder som bör prioriteras. En aktiv arbetspendling, främst cykel och gång, kan ge stora hälsovinster – något som ofta förbises.

Forskning visar entydigt att våra vardagsresor påverkar vår fysiska och mentala hälsa. Detta är kunskap som bör ligga till grund för vårt fortsatta arbete för ökad hållbarhet, både för samhälle och människors hälsa. Men det är ett perspektiv som ofta saknas. Genom att lyfta fram värden kopplade till fysisk och mental hälsa kan vi använda kollektivtrafik som ett verktyg för ökad social hållbarhet.

Margareta Friman, professor vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet  Föreståndare för Samot –forskning om hur kollektivtrafik upplevs och används.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev