Så får EU gemensam ryggrad för transporter

Den europeiska konferensen Shaping the Future of Core Network Corridors – Improved Dialogue for Smart and Sustainable Transports som genomförs i Malmö onsdagen den 6 maj ska fördjupa och bredda diskussionen mellan myndigheter, näringsliv och ideella organisationer.

EU har definierat nio prioriterade kärnkorridorer som ska utvecklas fram till 2030 och utgöra ryggrad i Europas transportsystem. Scanmed-korridoren, The Scandinavian-Mediterranean Core Network Corridor, är Europas längsta korridor som länkar samman Norden och Medelhavet. Den består av 9 300 kilometer järnväg och 6 300 kilometer väg inklusive ett stort antal centrala transportnoder; 25 hamnar, 19 flygplatser och 44 järnvägsterminaler och 18 urbana noder.

Sverige är ett av sju medlemsländer i EU längs Scanmed-korridoren, som även omfattar Norge. Regionerna längs korridoren täcker 16 procent av EU:s yta, står för 27 procent av unionens BNP och 23 procent av dess befolkning. Att vara EU:s koordinator för Scanmed-korridoren innebär projektsamordning över nationsgränser, vilket är en stor utmaning.

Scanmed-korridoren måste uppfylla ett antal mål senast år 2030. Bland annat ska alla nya järnvägslinjer ha samma spårvidd och signalsystem. Infrastrukturen för alternativa bränslen ska ha byggts ut, huvudflygplatserna vara anslutna till höghastighetsjärnvägsnätet, hamnarna vara förbundna med järnvägen.

I den arbetsplan som jag har föreslagit för Scanmed-korridoren framgår hur den uppfyller alla mål, inklusive stärkt social, ekonomisk och territoriell sammanhållning inom EU. För att nå dit krävs en bred dialog och ledarskap på nationell, regional och lokal nivå.

Investeringskostnaden för Scanmed-korridoren beräknas uppgå till 144 miljarder euro. I den första sökomgången i EU-kommissionens fond Connecting Europe Facility, CEF, som avslutades i februari, fanns 12 miljarder euro för hela EU. De inkomna ansökningarna överskrider tillgängliga medel med trehundra procent.

EU-miljarderna i CEF täcker inte på långa vägar behoven av investeringar, det gör inte heller medlemsländernas statsbudgetar. Kompletterande finansiering från andra aktörer kommer att krävas, bland annat från den Europeiska fonden för Strategiska Investeringar, EFSI, som arbetar för att locka privat investeringskapital.

Längs Scanmed-korridoren pågår två av EU:s allra största infrastrukturprojekt: den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält mellan Danmark och Tyskland (klar 2024) och järnvägstunneln under Alperna mellan Österrike och Italien, Brennertunneln (klar 2025).

Dessa satsningar skapar ett behov av kompletterande insatser. Störst transportvolymer på järnvägssidan förväntas bland annat på flera sträckor i Sverige; mellan Mjölby-Malmö, Göteborg-Malmö, Malmö-Köpenhamn. Flaskhalsarna i Sverige är noderna Stockholm och Göteborg, Hässleholm-Lund samt Trelleborg-Malmö/Köpenhamn.

Flera transportprojekt som berör Skåne har identifierats i arbetet med Scanmed-korridoren. Utöver ett antal viktiga sjöfarts- och järnvägssatsningar finns projektet GREAT, Green Regions with Alternative Fuels for Transport. Det koordineras av Region Skåne, med målet att skapa en korridor med infrastruktur av snabbladdare för elbilar samt tankställen för fordonsgas hela vägen mellan Oslo och Hamburg.

Satsningen på kärnkorridorer syftar ytterst till att skapa ett paradigmskifte i EU:s infrastrukturpolitik; bort från isolerad nationell planering, mot ett gränsöverskridande europeiskt synsätt. Men detta kommer ingalunda ske av sig självt. Samarbete på regional, nationell och europeisk nivå är av största betydelse. I första hand behöver vi fokusera på driftskompatibilitet, sammanlänkning av olika transportslag och sträckor över nationsgränser.

Konferensen Shaping the Future of Core Network Corridors arrangeras i Malmö för att Skåne är en framgångsrik gränsregion och en viktig transitregion för godstrafiken i norr. Arrangörer är Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, EESK, tillsammans med EU-kommissionen och en lång rad intressenter, bland annat Region Skåne, Näringsdepartementet, Trafikverket, Näringslivets Transportråd, Transportgruppen, Swiftly Green och Lindholmens Science Park.

Inget kommer hända för att ”Bryssel vill det”, det tror jag att alla på konferensen är överens om. Det krävs att alla inblandade aktörer samarbetar för att stärka det europeiska transportnätet i syfte att bidra till långsiktig konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Vi har den budget, de verktyg och den politiska konsensus som behövs. Nu behöver vi gå från ord till handling: det är dags att välja väg och därefter sätta igång med arbetet.

Pat Cox, europeisk koordinator för TEN-T-korridoren Skandinavien Medelhavet, fd talman i Europarlamentet