Infrastruktur
Rusta upp järnvägen för jobben och klimatets skull
Genom att rusta upp regionala järnvägar skulle kommunikationerna i 42 kommuner förbättras. Och detta för en i sammanhanget relativt liten summa pengar. En sådant investeringspaket skulle gynna både arbetsmarknaden och klimatpolitiken, och borde därmed vara attraktivt för regeringen.
Publicerad: 22 december 2014, 12:47
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
På en upprustad järnväg kan pendlingen utvecklas och vara bekväm över längre avstånd. Foto: Stefan Nilsson/SJ
De stora kommunerna i Sverige växer medan de mindre tappar befolkning. Detta medför problem för båda kategorierna, bostadsbrist och höga boendekostnader i de stora kommunerna och försämrat underlag för en bra samhällsservice i de små kommunerna. Dessbättre kan man i många regioner samtidigt förbättra situationen både för stora och små kommuner.
På en upprustad järnväg kan pendlingen utvecklas och vara bekväm över längre avstånd. Tåget är det snabbaste färdmedlet på jorden. Det gäller även upprustade regionjärnvägar. I gynnsamma fall kan man på dessa färdas i hastigeter upp mot 150 – 200 km/h. Det kostar omkring 100 miljoner kronor att rusta upp och elektrifiera en mil enkelspårig järnväg. Att bygga ny järnväg av motsvarande standard kostar sex gånger så mycket. Med andra ord utgör en nedkörd bana en tillgång som med relativt begränsade medel kan lyfta en hel region.
I väntan på att stora nya järnvägsbyggnadsprojekt startar, vilket kräver flera års utredningsarbete, kan upprustningen av regionjärnvägarna ske mindre än ett år efter fattat beslut. Kostnaden för att rusta upp de tio regionjärnvägarna som i dag har persontrafik beräknas till omkring 14 miljarder kronor. Beloppet kan jämföras med de 522 miljarder kronor som finns anslagna i Infrastrukturpropositionen 2014-2025.
Effekten av upprustning av regionjärnvägar kan illustreras av Blekinge Kustbana. Innan upprustningen 1990 hade den 200 000 resenärer per år. Efter att banan fått helsvetsat spår på betongslipers och elektrifierats har den nu 1,9 miljoner resor per år. 42 kommuner med sammanlagt 1,86 miljoner invånare skulle gynnas av att dessa banor får höjd standard. De två nya regeringspartierna, kända för sitt intresse för arbetsmarknaden respektive klimatpolitiken, bör kunna förenas i denna fråga.
De 42 kommunerna är i ordning efter sammanbindande banor Linköping, Kinda, Vimmerby, Hultsfred, Högsby, Mönsterås, Kalmar, Åtvidaberg, Västervik, Herrljunga, Vara, Lidköping, Götene, Mariestad, Gullspång, Laxå, Hallsberg, Nässjö, Vaggeryd, Värnamo, Gislaved, Hylte, Halmstad, Eksjö, Oskarshamn, Göteborg, Kungälv, Stenungsund, Uddevalla, Munkedal, Tanum, Strömstad, Varberg, Mark, Borås, Jönköping, Värnamo, Vetlanda, Karlstad, Kil, Sunne och Torsby.
Nyligen diskuterade FN:s klimatpanel IPCC de senaste studierna om klimatsituationen. Sammanfattningsvis fann man att det är mycket hög tid att handla. Det gäller även vårt land. Lyckligtvis finns det åtgärder som samtidigt ger effekt på klimat och arbetsmarknad.
Ulf Flodin, vice ordförande föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.