Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

Röriga regler bromsar det gröna byggandet

Att bygga energismart är avgörande för att nå klimat- och energimålen. Men en uppsjö av byggregler, miljöprogram och certifieringar samt brist på samordning mellan staten och kommunerna leder till att det gröna byggandet sackar. Därför efterlyser vi en sammanhållen nationell grön byggpolitik med tydliga incitament för både byggare och byggherrar, skriver Skanska tillsammans med Naturskyddsföreningen.

Publicerad: 13 juni 2012, 11:35

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

LOUHållbart byggandeEnergieffektivisering

För att kunna ställa om till ett 100 procent förnybart energisystem måste vi minska energislöseriet. EU har därför som mål att effektivisera energianvändningen till 2020 med 20 procent, och i anslutning till detta har regeringen satt upp ett antal klimat- och energimål.

Byggnader står i dag för cirka 38 procent av Sveriges totala energianvändning och energisnåla byggnader är därmed en central del av lösningen. Att bostäder och lokaler försörjs med mer förnybar energi än många andra sektorer är inget argument att inte effektivisera; all energiproduktion har negativ miljöpåverkan, och för att nå målen måste alla sektorer effektivisera. I byggnader finns en enorm potential.

Skanska har tagit fram ett Grönt Byggindex i syfte att följa utvecklingen av grönt byggande i landet. Det innefattar statistik över grönt byggande, djupintervjuer med experter och webbintervjuer med köpare av lokaler och bostäder inom både privat och offentlig verksamhet. Den första genomförda mätningen visar att det gröna byggandet ökat snabbt under de senaste åren, men från en låg nivå. Framtidsplanerna ser också lovande ut, en nyckelfråga är dock vad olika aktörer lägger i begreppet ”grönt byggande”, och om de regler och policyprogram som styr byggandet faktiskt leder till att de nationella miljömålen uppfylls.

Grönt byggande är mycket intressant för såväl den offentliga sektorn som den privata. Kraven på energieffektivisering kommer enligt Grönt Byggindex att öka de närmaste 10 åren. 60 procent av den offentliga sektorn planerar på kort sikt att bygga nytt, dock menar 25 procent att Lagen om offentlig upphandling (LOU) utgör en bromskloss för grönt byggande.

Boverkets byggregler och regeringens hantering av EU:s direktiv om nära noll-energihus har lett till en oerhört svag styrning av energiprestanda i nya byggnader. Regelverket riskerar också att öka användningen av el för uppvärmning. Flera kommuner sätter därför egna mer ambitiösa miljömål eftersom de ser brister i de nationella reglerna. Exempelvis Stockholm tillämpar på kommunal mark ett krav på hälften av den nationella gränsen för energianvändning per kvadratmeter. Också flertalet byggherrar ställer högre krav än vad lagstiftningen förordar. Följden blir att vi just nu bygger med högst varierande energiprestanda och klimatskal runtom i landet, vilket naturligtvis inte är optimalt. Tack vare att utvecklingen har drivits av aktörer som gått steget före så är marknaden nu mogen för en ökad harmonisering med kostnadseffektivare alternativ som följd.

Att antalet certifieringar ökat enligt Grönt Byggindex visar på att de blivit en viktig drivkraft för det gröna byggandet, en fastighet som är certifierad betingar ett högre pris på fastighetsmarknaden. I dag kan 42 procent av de kommersiella hyresgästerna tänka sig att betala en högre hyra för kontorslokaler med lägre miljöbelastning, enligt Grönt Byggindex. På samma gång är kunskapen om de olika certifieringarna låg och få känner till vad som skiljer i krav från de olika certifieringsinstituten. Det är viktigt att certifieringarna ställer tillräckliga krav, och att beställaren kan lita på dem.

Vi förordar därför en samordning mellan staten och kommunerna där det klart och tydligt framgår vad grönt byggande är och vilka certifieringar som stödjer våra nationella klimat- och energimål. Målet är att öka förutsebarheten och därmed förenkla för beställare i såväl offentlig som privat sektor att välja rätt alternativ och därmed öka efterfrågan på klimatsmarta hus.

Någon form av incitament från statlig och kommunal nivå vore även önskvärt för att påskynda det gröna byggandet. I USA arbetar man med incitamentprogram, exempelvis genom att garantera kortare bygglovshantering för gröna hus. Naturskyddsföreningen har en rad förslag på styrmedel för att påskynda det energieffektiva byggandet och renoverandet. Utöver skärpta byggnormer inkluderar förslagen bland annat en energidifferentierad fastighetsskatt som belönar energisnåla byggnader.

De stora offentliga beställarna skulle kunna ta ledningen för en mer strömlinjeformad grön byggnorm via förändringar i LOU eller via en särskild förordning. En direkt koppling till våra klimat- och energimål och inbyggda incitament för beställaren skulle driva på utvecklingen i positiv riktning.

Man kan sammanfatta det första årets Gröna Byggindex som en efterfrågan på en sammanhållen grön byggpolitik, något som skulle ge ökad förutsebarhet för alla aktörer på marknaden. Det skulle stimulera en produktutveckling av gröna hus och nära-nollenergibyggnader, och därmed snabbare bidra till uppfyllelsen av energi- och klimatmålen.

Johan Gerklev, hållbarhetschef Skanska Sverige

Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev