Infrastruktur
Rent dricksvatten måste bli en självklarhet - nu!
Minst 47 000 personer blev sjuka av infekterat dricksvatten i Östersund och Skellefteå och det kostade samhället stora pengar. Vare sig medborgarna eller kommunerna har råd att vänta på utredningen om dricksvattenförsörjningen för att genomföra nödvändiga investeringar i våra vattensystem, skriver Hampe Mobärg.
Publicerad: 16 januari 2014, 10:05
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Sveriges vattenförsörjning brottas med stora svårigheter. Tre av tio svenskar har upplevt problem med färgat, grumligt, illaluktande eller illasmakande kranvatten de senaste fem åren, enligt vår egen undersökning utförd av United Minds i april 2013. I genomsnitt har en svensk kommun i veckan så stora problem med VA-systemet att kommuninvånarna tvingas koka dricksvattnet.
Under perioden 1975-2005 insjuknade i genomsnitt 2 200 svenskar i vattenburna sjukdomar varje år. De magsjukeepidemier som orsakades av parasiten Cryptosporidium i Östersund och Skellefteå 2010-2011, visar hur stora kostnader de eftersatta investeringarna kan få. Enbart i Östersund har samhällskostnaderna uppskattats till över 200 miljoner kronor, och notan fortsätter att stiga. I höstas blev det känt att Östersunds och Skellefteås kommunala bostadsbolag hittills betalat 4,7 miljoner kronor till de boende i ersättning, men boende har upp till tio år på sig att kräva ersättning.
Rent vatten ska vara en självklarhet. Att regeringen den 18 juli i fjol tillsatte en utredning om Sveriges dricksvattenförsörjning bekräftar att systemet inte fungerar så bra som allmänheten kanske tror. Många kommuner har i dag svårt att leva upp till sitt ansvar för att underhålla VA-infrastrukturen, och en översyn behövs. Men vattnet blir inte renare av en utredning, och det vore dumt att vänta två år med att planera för nödvändiga investeringar.
Forskning och erfarenhet pekar speciellt på att det behövs ökade investeringar i VA-systemets infrastruktur framöver. Förutom att rören åldras så är systemen inte dimensionerade för att hantera de större vattenflöden som följer av klimatförändringarna. Det är därför särskilt oroande att de nuvarande investeringarna i Sveriges VA-nät är jämförelsevis låga. Den genomsnittliga förnyelsetakten för VA-näten i 17 länder i Europa är 111 år, jämfört med 260 år i Sverige. Den låga svenska investeringsnivån leder till en omfattande ekonomisk skuld - det eftersatta underhållet uppgår till nästan 20 miljarder kronor. Effekten blir att samhället och enskilda får betala dyrt två gånger om, i form av sämre dricksvatten och ohälsa samt dyra akuta reparationskostnader.
VA-Fakta är ett nätverk som startats för att sprida kunskap om konsekvenser relaterade till det stora underhålls¬underskottet i Sveriges VA-nät. Därför välkomnar vi regeringens utredning, men den får inte bli en hyllvärmare. Det är av yttersta vikt att det pågående arbetet resulterar i konkreta förslag på hur VA-systemet kan underhållas systematiskt och långsiktigt.
Sveriges kommuner behöver heller inte vänta till 2015 med att se över sina underhållsplaner. Många kommuner vet redan vad som behöver göras och vilka spadtag som bör tas. Genom att reparera innan rören går sönder kan kommunerna inte bara spara pengar, utan också ge sina invånare det rena dricksvatten de med all rätt förväntar sig.
Hampe Mobärg, samordnare VA-Fakta samt vd Maskinentreprenörerna
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.