Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

Överrenovera inte miljonprogrammet

Tällberg Foundation förordar en överrenovering av 650 000 miljonprogramsfastigheter med en metod som är ekonomiskt oförsvarbar och klimatovänlig. Därigenom riskerar misstagen från det första miljonprogrammet att upprepas, skriver Rafael Ospino i en replik till Carl Mossfeldt.

Publicerad: 10 augusti 2011, 07:54

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Miljonprogrammet

Mossfeldt förordar en överrenovering av 650 000 oattraktiva, allmännyttigt ägda miljonprogramsfastigheter. Detta under miljövännens täckmantel. Dock kommer den av honom förordade modellen att leda till koldioxidutsläpp i storleksordningen två miljoner ton per år. Trots dessa enorma kostnader är det osäkert om miljöskulden någonsin kommer att kunna återbetalas genom minskad energianvändning.

Erfarenhetsmässigt kan denna typ av projekt efter några år få svårt att bibehålla den låga energianvändningen, och det är alltså fullt möjligt att detta projekt aldrig kan räknas hem. Dessutom har därigenom bara en mindre andel av de energislösande fastigheterna åtgärdats. Totalt finns cirka fyra miljoner bostäder som behöver energieffektiviseras. Vilken metod förordar Mossfeldt för de övriga?

Jag arbetar på ett litet CleanTech-företag i Stockholm som bevisligen med billiga, enkla och miljövänliga metoder lyckas sänka energianvändningen med flera tiotals procent i befintliga fastigheter. Kombinerat med vissa andra åtgärder som uppdaterad styr och reglerutrustning, effektivare och varvtalstyrda pumpar och motorer samt modernare belysning och belysningsstyrning är besparingar på över 50 procent realistiska. Tyvärr är intresset på sina håll inte så stort.

På sistone har vi börjat bli mer proaktiva, detta med energieffektivisering är något som ligger i tiden och alltfler intresseras av. Bland annat har ju SABO lanserat något de kallar för Skåneinitiativet, vilket syftar till att reducera energianvändningen i fastighetsbeståndet med 20 procent till 2016.

Vad jag med stor förvåning konstaterat är avsaknaden av en mycket enkel åtgärd som i många fall skulle kunna åstadkomma en stor del av den eftersträvade besparingen, inte till ett avlägset framtidsdatum, utan i princip omgående. Billigt dessutom, våra åtgärder har erfarenhetsmässigt en återbetalningstid på 4-10 månader.

Vi på Chemiclean har en devis: ”Rena system sparar energi.” Vad vi gör är inget konstigt. Som regel återställer vi helt enkelt funktionen på anläggningen till närmast projekterat = idealt skick. Dessutom ser vi till att systemet beter sig så nära de teoretiska modellerna som möjligt. Då skall man veta att många fastigheter inte ens överlämnas i sådant skick. Detta är ett mycket kostnadseffektivt och miljövänligt tillvägagångssätt. En ny injustering, exempelvis, bör lämpligen göras först efter det. Det är främst av denna anledning jag även bearbetar de delar av konsultbranschen som får energieffektiviseringsuppdragen. Dessa misslyckas ofta till en början utan att någon fattar varför. Som de brukar uttrycka det – Det har vi inte tänkt på. Vi utgår alltid från att sakerna är i ursprungligen projekterat skick.

Man kan konstatera att teoretiska modeller kan vara svåra att omsätta i verklighet, konsulterna saknar tyvärr ofta de kunskaper många drifttekniker har – hur åldrande system uppträder i verkligheten. Ett exempel kan vara Hammarby Sjöstad, där de värsta exemplen ligger på 220 kWh/m2/år. Målsättningen var visst 60.

Jag vill inte säga att vi sitter på hela sanningen om var det gått snett, men en hel del i alla fall. Oerhört mycket är att tillskriva till uppskruvad produktionstakt, entreprenörsslarv och dumsnålhet. Ytterst är det dock naturligtvis beställarens projektledare som har ansvaret. Entreprenörer utnyttjar idag varje kryphål de hittar i handlingarna, vilket ställer större krav på projektledningen.

Vi är diplomerade energivägledare, Alfa Lavals säljkanal för VVS eftermarknad i mellersta och sydöstra Sverige, medlemmar i IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholms Stad Klimatpakten, Stockholm EcoTech, EnergiledarGruppen, Energi & Miljötekniska föreningen, Stockholms Miljöteknikcenter, KTH Indek Gröna Pionjärer, Copenhagen CleanTech med flera och vi har fått ett positivt gensvar hos de flesta organisationer vi varit i kontakt med förutom hos de kommunala bolagen. Där är ointresset kapitalt, vi får inte ens sända dem material som stöder vår sak.

Problemet är troligen att om de kan beslås med att känna till de alternativa och bevisligen fungerande metoder som finns, kommer de naturligtvis inte att kunna tillåtas sitta och vänta på miljardregnet från det allmänna.

Vi kan även nämna att KTH Indek driver det av Tillväxtverket finansierade projektet ”Gröna Pionjärer”, som ställer frågan ”Vad är det som hindrar utvecklingen av marknaden för svensk miljöteknik?” Den 10/11 anordnades ett välbesökt matchmakingevent dit ett stort antal företrädare från kommunala bolag och förvaltningar inbjudits. Ingen kom.

Av någon anledning riktar man där helt in sig på jätteprojekt som innebär att man i princip river stomrent för att sedan bygga upp huset igen. Med tanke på vad denna metod kostar kan vi bara konstatera att bulken av landets allmännyttiga fastigheter aldrig kommer att åtgärdas.

Dagen efter att projektet haft sitt sista möte kom en inbjudan från Köpenhamn att delta i en presentation för en koreansk delegation. Dessbättre har många andra fastighetsägare under senare tid tagit krafttag för att få ned energianvändningen genom att teckna avtal med oss.

Detta kanske delvis tack vare att en av landets verkliga auktoriteter inom området, Akademiska Hus tekniske direktör, i en publikation från Energimyndigheten hävdar att det med enkla, billiga åtgärder går att halvera energianvändningen i en befintlig fastighet. Mot bakgrund av detta efterlyser han mindre snack och mer verkstad. Tyvärr finns det inte så många som läser vad energimyndigheten producerar, inte ens på Energimyndigheten. Hur skall man göra för att sprida kunskapen om alternativen till de extrema överrenoveringarna?

Renoveringarna enligt BI-rapporten uppskattas kosta 350 miljarder. Nyligen fick ett allmännyttigt bolag på västkusten ett fint pris för delvis genomförda och planerade framtida (!) energieffektiviseringsåtgärder. Enligt denna modell skulle kostnaden landa på 850 miljarder. Om man räknar med det mindre beloppet innebär det ändå att vi i tio års tid måste lägga lika mycket på renoveringar som på sjukvården, detta enbart inom miljonprogrammets fastigheter. Därtill kommer ungefär lika mycket som har byggts före och efter miljonprogrammet.

Det är ju fullständigt absurt hur man ens kan resonera i de banorna, hur skulle ett sådant projekt kunna genomföras? Har Tällberg Foundation en sådan kassakista?

Det märkliga är alltså att det faktiskt finns goda exempel på hur man med billiga, enkla och miljövänliga metoder kan halvera energianvändningen i befintliga fastigheter. Vi har sett hur många gamla allmännyttiga miljonprogramsfastigheter efter ombildning till bostadsrättsföreningar kommit ned från runt 200 kWh/m2/år till, som lägst, 83. Detta till kostnader på några hundra kronor per kvadratmeter. De medel som därigenom sparas kan sedan användas för att finansiera de mindre lönsamma åtgärderna.

De privata fastighetsägarna har ett incitament att sänka sin energianvändning, eftersom det i så hög grad påverkar resultatet. I fallet bostadsfastigheter är ju ofta utgifterna det enda de kan påverka, allmännyttan har ju hittills varit hyresnormerande och bestämmer således intäkterna.

Jag säger inte att det inte föreligger ett stort renoveringsbehov. Men vi kan inte bygga om hela stadsdelar med samma metoder utan granska varje fastighet för sig och sätta in insatser efter faktiskt behov.

Att tro att man genom centralstyrning och social ingenjörskonst skall kunna råda bot på miljonprogrammets problematik under förespegling att det skulle innebära en vinst för miljön är högst tveksamt. För en sant hållbar energieffektivisering fungerar endast väl avvägda åtgärder efter behov. Annars riskerar vi att upprepa de värsta misstagen i det första miljonprogrammet!

Rafael Ospino, Marknadschef, Chemiclean

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Miljonprogrammet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News