Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

”Öka godstrafiken på järnvägen med längre tåg”

Att tillåta längre godståg skulle öka effektiviteten, innebära besparingar för näringslivet, och dessutom minska koldioxidutsläppen när mer gods fraktas på järnväg.

Publicerad: 23 februari 2017, 12:19

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Till år 2050 väntas godstransporterna ha ökat med 80 procent och persontransporterna med 50 procent inom EU.

Foto: Wikimedia Commons


Ämnen i artikeln:

TransporterTågtrafikMiljö

Regeringen förbereder för att tillåta ännu tyngre godstransporter på vägarna. Det är i grunden positivt. Men att inte göra detsamma för godstransporter på järnväg är att exkludera och missgynna en hel bransch som förlorar i konkurrenskraft jämfört med transporter på vägar. Det är dags att infrastrukturminister Anna Johansson möjliggör för mer kapacitetsstarka godståg.

Transporter är en grundbult för att människor, företag och samhällen ska kunna utvecklas. Till år 2050 väntas godstransporterna ha ökat med 80 procent och persontransporterna med 50 procent inom EU. Ökningarna väntas vara ännu större i Sverige och vi ser en enorm potential för tillväxt, ökat välstånd och utveckling. De länder och regioner som inte följer med i utvecklingen kommer inte att få ta del av den.

Regeringen presenterade nyligen en godstrafikproposition där det föreslås en höjning av lastbilarnas maximala vikt, från 60 till 74 ton. Det innebär en höjning av nyttolastvikten med cirka 25 procent, för att möjliggöra större godsflöden på vägarna. I Sverige står järnvägen för drygt 20 procent av godstransporterna medan lastbilar står för cirka 40 procent. Av de totala koldioxidutsläppen i Sverige kommer cirka 30 procent från vägtransportsektorn – lastbilar, bussar, bilar och motorcyklar – samtidigt som järnvägen är det mest klimatsmarta transportsättet. Det finns förutsättningar för att möjliggöra att järnvägen behåller sin konkurrenskraft genom att på liknande sätt öka maximal tåglängd, vikt och lastprofil. Med tanke på järnvägens miljöfördelar är det motiverat att förbättra järnvägens konkurrenskraft ytterligare.

I infrastrukturpropositionen som presenterades i oktober 2016 var regeringen positiv till mer kapacitetsstarka tåg, bland annat eftersom det skulle kunna leda till mer gods på järnväg. Regeringen föreslog att detta borde utredas i kommande åtgärdsplanering. Hos Trafikverket pågår visserligen ett arbete med längre, tyngre och större tåg men detta projekt skulle kunna ges betydligt högre prioritet mot bakgrund av den beslutade infrastrukturpropositionen.

I dag tillåter Trafikverket 630 meter långa tåg, med några enstaka undantag som till exempel Malmbanan mellan Narvik och Luleå där tågen får vara 750 meter långa. I enlighet med EU:s beslut måste Sverige möjliggöra trafikering av minst 740 meter långa tåg på EU:s stomnät, kallat TEN-T, senast år 2030. Målet är att genom ökad effektivitet minska koldioxidutsläppen. För att möjliggöra gränsöverskridande trafik är frågan om kapacitetsstarka tåg av samma dignitet som exempelvis gemensamma standarder för fordonsgodkännande och signalsystem.

I en internationell jämförelse ser vi att Sverige redan har halkat efter. Tyskland, Frankrike, Danmark, Schweiz och USA är länder som tillåter längre tåg. Nu är det hög tid att Sverige agerar för att få samma konkurrenskraftiga villkor som flera andra länder redan har. Även om Sverige skulle uppfylla EU:s kommande krav så ligger Europa långt efter USA som tillåter tåglängder på 3 000 meter. Det krävs sju gånger fler tåg i Europa för att transportera samma antal ton gods. Kostnaden per ton och mile är fyra gånger högre i Europa jämfört med USA. År 2030 bör även 1 000 eller 1 500 meter långa tåg ligga i planerna, inte minst för pulsådern från Hallsberg genom Danmark till Europa och Tyskland via Fehmarn-Belt.

Att redan nu öppna för mer kapacitetsstarka godstransporter på järnvägen skulle öka kostnadseffektiviteten samtidigt som bankapaciteten skulle öka, vilket är särskilt viktigt med tanke på dagens situation där det är trångt på spåren. Punktligheten skulle därigenom öka för både person- och godstrafik. Det skulle dessutom innebära kostnadsbesparingar för näringslivet på cirka 10 till 20 procent.

Branschen är redo att ta sitt ansvar för att nå dit. Vi vill öppna flera provsträckor. Politiken måste nu fatta de nödvändiga besluten. Infrastrukturminister Anna Johansson behöver komma igång med arbetet direkt. Sverige och Europa har mycket att tjäna på effektivare godståg, låt därför Sverige redan nu ta steg mot längre och tyngre godståg.

Pia Lagerlöf, generalsekreterare Swedtrain

Gustaf Engstrand, policyrådgivare, Branschföreningen Tågoperatörerna

Staffan Rittgård, ordförande Svenska Privatvagnföreningen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

TransporterTågtrafikMiljö

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev