Ogenomtänkt flygskatt stänger regionala flygplatser

Styrelsen för Rygge flygplats meddelade i tisdags att man lägger ned den kommersiella flygtrafiken från den 1 november. Beslutet har fattats mot bakgrund av att den norska regeringen nyligen beslutat om att införa en flygskatt från och med den 1 juni år, trots höga protester och varningar om just flygplatsnedläggningar från både näringsliv och regioner i Norge.

Precis samma saker riskerar att hända i Sverige. Regeringen utreder just nu hur man ska utforma en svensk flygskatt med den norska som förebild. Men risken är att den till och med blir högre än i Norge. Miljöpartiet har föreslagit en skatt på 110 kronor per biljett för inrikesresor och 270 kronor för utrikesresor. En skatt som kommer få stora konsekvenser för hela Sverige.

Flygplatserna konkurrerar om att få flygbolagen att trafikera dem. En flygskatt på cirka 100 kronor låter kanske inte mycket, men flyget är en bransch med låga marginaler. Dyrare flygbiljetter leder till färre passagerare som i sin tur leder till färre avgångar och destinationer. För Rygge har det försämrat konkurrenskraften så pass mycket att Ryanair, som i dag står för 90 procent av passagerarna på flygplatsen, har sagt upp sitt avtal. Fler bolag riskerar att göra samma sak och istället flytta sin verksamhet dit det är mer lönsamt. Det betyder även att man tar jobb, tillväxt och tillgänglighet med sig.

Den norska regeringen räknar med att flygskatten ska ge ungefär 1 miljard norska kronor till staten. Men samhällskostnaden kommer att bli långt högre än vad intäkten är. Drygt 1 000 personer som arbetar på eller i anknytning till Rygge kommer under året att förlora sina jobb. Det får stora konsekvenser för en region som redan i dag har hög arbetslöshet.

Om Sverige skulle införa en flygskatt är det framförallt de regionala och mindre flygplatserna som drabbas hårdast, och det är ofta där som behovet av tillgänglighet är som allra störst. Om man till exempel ska resa från Kalmar eller Umeå till Stockholm är alternativet till en timmes flygresa flera timmar på tåg. Något som skulle göra vardagen omöjlig att få ihop för de som pendlar eller för de som ska hälsa på släkt och vänner.

På sikt kommer flygskatten också slå mot de stora flygplatserna Landvetter och Arlanda. Det gör att Sverige blir mindre attraktivt för företag som vill etablera sig här och för turister som ser Sverige som ett tänkbart resmål. Enligt analysföretaget WSP kommer en flygskatt innebära närmare 5,4 miljarder kronor i förlorad BNP-tillväxt och 10 000 jobb i hela Sverige riskerar att försvinna redan första året.

Minskade koldioxidutsläpp brukar vara det främsta motivet till varför man vill införa en flygskatt. Men som klimatåtgärd är flygskatten både dyr och ineffektiv – beräkningar visar att en flygskatt skulle kunna minska Sveriges utsläpp med cirka 2 promille, vilket motsvarar vägtrafikens utsläpp under 48 timmar.

Varje dag flyger över 100 000 människor till eller från Sverige. Den siffran behöver öka för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt. Det finns nämligen en direkt koppling mellan ett lands tillgänglighet och dess tillväxt. Vi behöver bättre kopplingar till omvärlden och då fyller flyget en viktig funktion. Vi uppmanar våra politiker att uppdatera sig om vad som nu sker i Norge, för samma sak kommer att ske i Sverige om en flygskatt införs.

Sverige är i en situation där alla jobb behövs och är viktiga. Om flyget får växa enligt prognos kommer vi att möjliggöra över 43 000 nya jobb inom och utanför flygnäringen fram till år 2030. Låt oss göra den resan och därmed stärka både vår konkurrenskraft och tillgänglighet.

Niklas Nordström, ordförande branschorganisationen Svenskt Flyg

Anna Wilson, generalsekreterare branschorganisationen Svenskt Flyg