Nya stadsdelar skapar bilberoende i onödan

I Stockholm växer nya regionala centrum fram utanför stadskärnan. Utvecklingen förbättrar boendemiljöer och utbud i förorterna, men i områden som växer snabbt har vi som trafikoperatör identifierat en utmaning. Det saknas tillräcklig kollektivtrafikförsörjning när de boende flyttar in och de tvingas till ett bilberoende för att hantera vardagens måsten. Det saknas i dag möjligheter och initiativ för att hantera utmaningen, något som de nya stadsmiljöavtalen bör användas till att lösa.

Med hjälp av nya stadsmiljöavtal vill regeringen förbättra samverkan mellan bostadsbyggande och kollektivtrafik och bidra till en hållbar stadsmiljö. Traditionellt har den typen av stöd endast fått användas till fysiska åtgärder och inte till den faktiska trafiken eller åtgärder som kan förändra människors vanor.

Trafikverkets ramverk för avtalen måste denna gång omfatta åtgärder som har effekt på långsikt och som tar sin utgångspunkt i människors behov och som integrerar samhälls- och trafikplanering. Då kan avtalen på riktigt bidra till att öka kollektivtrafikandelen och minska utsläppen från trafiken.

Kollektivtrafik öppnar upp för boende på platser som tidigare upplevts som otillgängliga. I nya områden uppstår dock alltför ofta ett moment 22 där nyinflyttade får vänta länge innan det finns tillräckligt underlag för nya linjer som underlättar transport till förskola och arbete och vidare transport med tåg, pendeltåg eller BRT-system.

Samtidigt förlorar områden i attraktivitet när det finns oklarheter kring hur och när de ska kollektivtrafikförsörjas. I väntan på en fungerande busslinje eller tunnelbana vänjer sig de boende vid att ta bilen för att få livspusslet att gå ihop och skapar i och med det trängsel, ökade utsläpp och större behov av parkeringsplatser. När kollektivtrafiken väl fungerar har vanan att ta bilen satt sig och är svår att bryta.

För att sätta tidiga kollektivtrafikvanor bör stadsmiljöavtalen användas till att finansiera kollektivtrafik till nya områden innan resandeunderlaget är tillräckligt enligt de traditionella beräkningarna. En kompletterande åtgärd som också kan finansieras av stadsmiljöavtalen är hållplatser och busskurer på lättillgängliga platser som utformas för att öka bekvämligheten, säkerheten och tryggheten för både chaufförer och resande. Åtgärderna signalerar tydligt till bostadsspekulanter att kollektivtrafiken inte är något som de behöver oroa sig för. Det är inte minst viktigt för familjer där egen bil inte är en ekonomisk möjlighet.

Som en samverkande motprestation ser vi gärna att operatörer tillsammans med uppdragsgivare, kommuner, byggbolag och det lokala näringslivet för en tätare dialog kring hur nya områden kan planeras med bussgator, kollektivtrafikfält och andra åtgärder för att underlätta kollektivtrafikresande. Det handlar också om att trafikplanerarna blir samhällsbyggare och placerar förskolor, matbutiker och bostäder kring kollektivtrafiken så att bilen inte blir nödvändig. Turer kan anpassas för att matcha anslutande trafik och därmed öka resandet på anslutande kapacitetsstark trafik.

Operatörer får ett växande ansvar för driften av kollektivtrafiken och det är naturligt att vi också bidrar med vår kunskap tidigt i planeringsprocessen av ett nytt område och lyssnar till de specifika behov som finns.

Transdev har kompetens från så väl stads- och regiontrafik i Sverige och vi har lång erfarenhet av både spår- och vägbunden trafik. Globalt finns vi på 20 marknader och har 13 olika transportsätt. Vår ambition är att bidra med vår kunskap till utvecklingen av hållbar kollektivtrafik i växande städer. Genom att använda stadsmiljöavtalen till att forma tidiga kollektivtrafikvanor är vi övertygade om att samhället kan ta snabba kliv mot målet om en hållbar stadsmiljö med fler attraktiva bostäder.

Gunnar Schön, vd Transdev Sverige AB