Nolltaxa inte bästa sättet få folk att ta bussen

Att fler tar bussen när resan är gratis, är närmast självklart. Avesta, som har infört gratis kollektivtrafik, visar upp en 80-procentig ökning. Andra städer både i Sverige och utomlands visar liknande siffror.

Spontant låter detta kanske fantastiskt bra, men när vi närmare granskar vilka det är som börjar ta bussen när den blir gratis, ser vi främst tre kategorier:

1. Fotgängare, som tar bussen få stationer, och som inte tycker det är värt att betala för den korta sträckan.
2. Cyklister, som tycker det är bekvämt att låta cykeln stå när bussen är gratis – särskilt om vädret är lite sämre.
3. Personer med gott om tid, som egentligen inte behöver åka någonstans men som har glädje av bussens värme.

Därutöver har man på sina håll fått in färdtjänst- och skolskjutsresenärer, genom en lovvärd samordning av dessa system – även om det ofta förstås kan genomföras utan att införa generell nolltaxa.

Det är naturligtvis möjligt att vilja gynna just dessa grupper, vilket också tycks vara ett viktigt skäl för de ofta likalydande motioner som framför allt Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ lämnat in i många av landets kommuner.

Vill man gynna dessa grupper är dock andra styrmedel troligen effektivare.

Den som vill minska trafikens klimatpåverkan, och påskynda omställningen till en fossilbränsleoberoende fordonsflotta, bör överväga andra åtgärder än nolltaxa. Vanebilisterna avskräcks redan av att det är för trångt i kollektivtrafiken och om nolltaxan leder till fler bussresenärer blir det inte lättare att få folk att ställa bilen.

Därtill innebär förstås varje cyklist och fotgängare som byter till buss en ökad klimatpåverkan.

Om kostnaderna för kollektivtrafiken ökar, vilket flertalet lokala kollektivtrafikaktörer som avrått från nolltaxan bedömer, måste pengarna tas någonstans ifrån.

Sker det inom befintlig budgetram, sker det troligen på bekostnad av nya bussar, ökad turtäthet, realtidsupplysning, elektrifiering eller annat som kollektivtrafiken nu är i full färd att genomföra – och där aktörer med nolltaxa tycks släpa efter. Finansieras det på annat sätt, till exempel genom en skattehöjning, måste man bedöma om inte pengarna kan göra större nytta på annat håll.

Därmed inte sagt att nolltaxa alltid är fel.

Östersund har nolltaxa för ungdomar för att skjuta upp tidpunkten då man skaffar körkort eller bil. Västtrafik har en liknande satsning på äldre vilket avlastar färdtjänsten. SL har haft nolltaxa för personer med barnvagn, som därmed kan stiga på var som helst på bussen vilket gör att bussen kommer iväg snabbare, vilket i sin tur ökar kollektivtrafikens attraktivitet.

För Örnsköldsvik och andra kommuner som går i samma tankar gäller det alltså att göra en smart avvägning – att bussbiljetten till 100 procent finansieras av kommunalskatten är inte det effektivaste vi kan göra för att höja kollektivtrafikens attraktivitet och minska trafikens klimatpåverkan.

Gratis är inte alltid gott.

Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet