Mest läst 2017: Ställs grupp mot grupp?

I augusti i år skrev socionomen Hans Li Engnell en artikel på ett återkommande tema under 2017 – nämligen om de praktiska konsekvenserna av att Sverige och Stockholms stad tar emot nyanlända och ensamkommande barn. "Grupp ställs mot grupp på bostadsmarknaden", skrev Engnell, som menade att ensamkommande behov av bostäder prioriteras framför missbrukares eller misshandlade kvinnors behov. Artikeln blev väl läst, men ännu mer läst blev repliken från Stockholms socialborgarråd Åsa Lindhagen (MP). Hennes svar, ”Nyanlända tar inte utsattas bostäder”, är den fjärde mest lästa artikeln på DS i år.

– Åsa! Grattis till en väl läst artikel! Vad är du mest stolt över i stadens arbete med de ensamkommande?

Tack, det känns jätteroligt att så många har läst artikeln! Vi jobbar hårt för att Stockholm ska vara en välkomnande och medmänsklig stad och där är vårt arbete med ensamkommande flyktingbarn en väldigt viktig del. Jag är mest glad över att vi har utvecklat ett bra samarbete med både näringslivet och föreningslivet kring arbetet med ensamkommande. Det handlar om alltifrån praktik på arbetsplatser, språkcoacher och fritidsaktiviteter till att fånga upp ungdomar som har avvikit från sina placeringar och riskerar att fara illa. Sen måste jag också nämna att ensamkommande som fyllt 18 år ges möjligheten att bo kvar i Stockholm istället för att tvingas flytta i väntan på besked på deras asylansökan. Det betyder mycket för dessa ungdomar att de kan bo kvar där de har byggt sig en trygg tillvaro.

– I din replik skriver du att det inte är en korrekt beskrivning att ensamkommande tränger ut andra eftersom de själva är en självklar målgrupp för socialtjänsten. Men är det inte just detta som är ”grupp mot grupp”, när en av flera målgrupper växer så påverkar det de andra målgruppernas möjligheter att få hjälp?

Det skulle stämma om det vore så att vi inte utökade våra insatser men det är precis det vi gör. Som exempel bygger vi modulbostäder till nyanlända vilket innebär att vi utökar antalet boendeplatser. Jag kan också passa på att säga att Stockholm har en tak-över-huvudet-garanti för hemlösa stockholmare vilket innebär att det alltid finns en sängplats att få. De som räknas som hemlösa, det vill säga de som inte har en stadigvarande bostad minskar också. Sedan 2004 har hemlösheten gått ner från 3363 personer till 2420 personer år 2016, vilket innebär att hemlösheten har minskat med 28 procent på 12 år.

– Senare under hösten kom ju en lägesrapport från länsstyrelserna som visade att unga, studenter och personer som ska slussas ut från olika institutioner och behandlingshem alla är grupper som just nu får stå tillbaka för att nyanländas boende prioriteras. 60 procent av alla kommuner uppger att man har sådana undanträngningseffekter. Tror du att ni kommer att känna av detta också i Stockholm framöver?

Både ja och nej. Stockholm har under lång tid lidit av en stor bostadsbrist. Detta innebär att väldigt många människor, oavsett om du är student, nyanländ eller inflyttad från övriga landet har svårt att få en bostad. De som kan efterfråga bostäder i Stockholm är de som har råd att konkurrera om bostadsrätterna eller de som har stått i bostadskö under många år. Detta försöker vi ändra på. Vi har dels stoppat utförsäljningen av allmännyttan och vi bygger som aldrig förr.

– Om du fick bestämma en politisk motståndares nyårslöfte, vem skulle lova vad?

I en tid när högerpopulistiska krafter växer sig starkare behöver vi politiker som håller sig till fakta och som inte sår split mellan människor genom att ställa oss mot varandra. Jag skulle vilja att alla politiker i Sverige lovar att stå upp för medmänsklighet och alla människors lika värde.

– Och vad lovar du själv?

Det enda rimliga är såklart att lova samma sak själv!

Sanna Rayman