Infrastruktur
Låt inte tillväxten gå på grund i Göteborg
Göteborgs hamn är central för svensk sysselsättning och tillväxt. Staten måste ta ansvar för den nödvändiga fördjupningen av hamnen och säkra kapaciteten. Kostnaden är stor, men samhällsnyttan är större.
Publicerad: 13 januari 2017, 04:30
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
En farledsfördjupning av Göteborgs hamn är en nödvändig investering för att få svensk ekonomi att växa. Foto: Göteborgs hamn
En tredjedel av Sveriges utrikeshandel går idag via Göteborgs hamn. Hamnen spelar därmed en betydande roll för sysselsättningen, tillväxten och handeln både lokalt, regionalt, nationellt liksom för resten av Skandinavien. Men för att hänga med i utvecklingen behöver infarten till hamnen fördjupas. Morgondagens fartyg blir allt större och utan en farledsfördjupning kommer vi inte ha kapacitet för att ta emot fartygen och därmed riskerar Sverige tappa i konkurrenskraft.
Regeringen föreslår i infrastrukturpropositionen att investera 622,5 miljarder kronor under åren 2018-2029 i infrastruktur. Det handlar om investeringar i såväl asfalt, järnvägar som vattenvägar. I propositionen fastslår regeringen att ”Grundprincipen för investeringsåtgärder i allmänna farleder och slussar bör vara att staten ansvarar för finansiering av investeringsåtgärder fram till hamnområdesgränsen.” Göteborgs hamn spelar en avgörande roll för den totala svenska exporten, tillväxten och sysselsättningen. Vi förstår att man vill utreda frågan vidare, vilket även föreslås i propositionen, men vi förväntar oss att staten tar ett ansvar för finansieringen som motsvarar hamnens betydelse för Sverige och övriga Skandinavien. Därför behöver staten ta ansvar för hela finansieringen – inte bara fram till hamnområdet.
För oss socialdemokrater är det viktigt att värna sjöfarten. Vi har därför aktivt drivit förslag om bland annat Sveriges första maritima strategi och tonnageskatt. Den sistnämnde blir glädjande nog verklighet då riksdagen röstade igenom förslaget i september 2017. Vi vill förbättra förutsättningarna för sjöfarten, en prioriterad fråga då sjöfarten står för 90 procent av världshandeln och där särskilt direktsjöfarten spelar en betydande roll.
Direktsjöfart är som att ha en direktbuss som går utanför ditt hem raka vägen till jobbet – den stannar inte i onödan utan går direkt till slutdestinationen. Direktsjöfart innebär att svenska företag inte behöver lasta om godset i en annan hamn på vägen till export- eller importmarknaden. Ett snabbt, billigt och säkert sätt att bedriva handel som även belastar planeten mindre än andra storskaliga logistiska lösningar – sjöfarten ger enbart upphov till tre procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Direktsjöfarten är en förutsättning för att många företag fortfarande ska kunna ha produktion i Sverige, och för att importvaror når butiker på utsatt tid och därmed till rätt pris.
För att kunna hantera de stora volymerna som direktsjöfarten står för krävs en stor kapacitet av hamnarna. Sverige har en hamn som är tillräckligt stor för att attrahera direkttrafik för containerfartyg. Det är Göteborgs Hamn. Ända sedan 1700-talet har fartyg seglat från Göteborg med svenskt exportgods och kommit tillbaka med varor från hela världen. Denna direktsjöfart har gjort det möjligt för industri och handel att blomstra i Sverige.
När världen växer och blir allt mer sammanlänkad krävs att vi håller jämna steg med utvecklingen av den globala transportkedjan. På tio år har det genomsnittliga containerfartyget blivit mer än dubbelt så stort som tidigare. De största tar idag nästan 20 000 containrar – det är en positiv fördel med sjöfarten som driver på utvecklingen och även minskar utsläppen av växthusgaser per transporterad enhet.
Sverige kan, tack vare de investeringar som gjorts i Göteborgs hamn så som nya vägar, terminalytor och containerkranar, fortfarande ta emot nästan alla typer av godsfartyg. Men de större containerfartygen kan inte komma fullastade till Göteborg och i vissa fall kan de inte gå via Göteborgs hamn överhuvudtaget. Detta på grund av att farleden är för grund. Fartygen riskerar då välja en hamn utomlands och därmed en annan handelspartner. Sverige riskerar på grund av detta att gå miste om viktiga handelsrelationer och arbetstillfällen.
Därför är farledsfördjupning i Göteborgs Hamn en av de viktigaste infrastruktursatsningarna vi har framför oss ur ett nationellt perspektiv. Utan fördjupning riskerar Sverige att förlora direkttrafiken till sjöss. En satsning på djupare farleder skulle gynna svensk industri och handel – då finns det goda förutsättningar för ännu fler direktlinjer till viktiga marknader världen över.
Kostnaderna för en farledsfördjupning är stora, men samhällsnyttan är ännu större. För att vi ska kunna ta emot de största containerfartygen behövs farleden fördjupas till 16-17 meter, vilket uppskattas till en kostnad på tre till fyra miljarder kronor. Men för varje investerad krona får samhället två tillbaka. En satsning på farledsfördjupning i Göteborgs hamn är en investering för att stärka vår konkurrenskraft samt en stimulering av en ökad handel och tillväxt. Därmed bör detta vara en prioriterad finansieringsfråga för Sveriges regering.
Vår globala konkurrenskraft är avgörande för att skapa fler jobb i Sverige. Alla som kan jobba ska ha ett jobb att gå till. En farledsfördjupning av Göteborgs hamn är en nödvändig investering för att få svensk ekonomi att växa. Så skapar vi en god arbetsmarknad och en stark välfärd. Den svenska modellen ska utvecklas, inte avvecklas.
Johan Büser, riksdagsledamot (S)
Catharina Bråkenhielm, riksdagsledamot (S)
Mikael Dahlqvist, riksdagsledamot (S)
Monica Green, riksdagsledamot (S), IT-politisk talesperson
Petter Löberg, riksdagsledamot (S)
Maria Andersson Willner, riksdagsledamot (S)
Adnan Dibrani, riksdagsledamot (S)
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.