Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

Låt infrastrukturpengarna utveckla hela Sverige

I en debatt på Dagens Samhälle har utvecklingen i Degerfors ställts i motsats till Stockholms tillväxt. Men så behöver inte vara fallet. Genom att använda infrastrukturpengarna, skatterna och myndigheterna på rätt sätt gynnar vi både städer och landsbygd.

Publicerad: 15 november 2012, 10:37

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

StorstäderLandsbygdenInfrastrukturinvesteringar

I artikeln Ställ inte storstaden mot landsbygden i Dagens Samhälle 30 oktober 2012 hävdar Stockholmspolitikerna Lotta Edholm och Madeleine Sjöstedt att målet måste vara att underlätta en dynamisk utveckling i både Stockholm och Degerfors, vilket vi landsortsbor självklart håller med om.

Problemet är emellertid att urbaniseringen av det svenska samhället är enorm, faktiskt störst i EU, och att stora infrastruktursatsningar som gynnar tillväxt främst görs i befolkningstäta regioner. Befolkningen i Värmland minskade år 2011 med 529 personer, medan ökningen i Stockholms län var 37 130 personer, varav 6 093 utgjorde inflyttning från övriga Sverige. Lite cyniskt kan därför hävdas att Stockholmregionens tillväxt sker på övriga Sveriges bekostnad.

Även om större städer och regioner skapar flexibla (arbets-) marknader, kontakytor och utbud som tillsammans genererar ett vitalt tillväxtklimat med (förhoppningsvis) spridning till övriga landet, skapas också problem med kostnader, bostadsbyggande, kommunikationer, miljö, integration och utarmning av kompetens i mindre regioner. Idealet är sannolikt om Stockholms utveckling balanseras av mindre regioner med en större attraktiv arbetsmarknad, vilket förutsätter bra kommunikationer mellan regioner och storstäder, mellan regioner, samt mellan regioner och storflygplatser. Just tidsmässig närhet till storflygplatser är avgörande för förtetagsetableringar och för var människor väljer att bo.

Alltså, får Nacka sin T-bana för 11-16 miljarder kronor ska Örebro och Värmland ha sin Nobelbana för 6 miljarder. Liksom Infrastrukturpropositionen motiverar T-banan med Stockholms årliga befolkningsökning på 40 000 personer, motiveras Nobelbanan med tillväxtfrämjande regionförstoring och ökade pendlingsmöjligheter (45 minuter Karlstad–Örebro) till jobb och studier, samt en viktig länk för fjärrtåg. Fler infrastruktursatsningar kopplar dessutom samman området med den ekonomiskt starka Osloregionen och Nordens näst största flygplats Gardermoen. Tyvärr nämns inga av dessa strategiska satsningar i varken Kapacitetsutredningen eller Infrastrukturpropositionen. Möts inte infrastruktursatsningar i Stockholm (Citybanan undantagen) av satsningar i övriga Sverige riskerar urbaniseringen att accelerera.

Ett sätt att skapa fler attraktiva arbeten utanför Stockholm är att omlokalisera hela eller delar av statliga myndigheter, affärsverk och bolag, av vilka i dag drygt hälften är lokaliserade till Stockholmsområdet. Utflyttningen bör i första hand ske till orter med anknytande arbetsmarknad och/eller verksamhet. Problem i samband med utflyttning upphör erfarenhetsmässigt efter något år, enligt Riksrevisionens granskning av Konsumentverkets och Folkhälsoinstitutets utlokalisering till Karlstad respektive Östersund. Tidigare utlokaliseringar av Lantmäteriet, Sjöfartsverket, SMHI och dåvarande Vägverket är i dag nästan glömda.

Differentierade arbetsgivaravgifter kan vara ytterligare ett sätt att stimulera tillväxten utanför storstäder, vilket tillämpas och fungerar i Norge. Incitamenten ökar för att flytta verksamhet från storstäder och minskar för utflyttning till låglöneländer. I motsats till Lotta och Madeleine inser jag inte att detta skulle vara farligt för hela Sverige. Kompensation till kommuner med gruvor och energiproducerande anläggningar, som också sker i Norge, är ännu ett sätt att stärka glesbygdskommuner.

Storstadsområdena kommer säkert att fortsätta växa, men accepterar vi att urbaniseringen fortgår och att Stockholms län ökar sin befolkning med 1 miljon till år 2050, som Kapacitetsutredningen prognosticerar? Och vad innebär detta i så fall för övriga landets utveckling?

Tillväxtskapande infrastruktursatsningar i hela landet, decentraliserade myndigheter och differentierade arbetsgivaravgifter tror jag dock leder till en mer spännande utveckling av Sverige. Frågan är nu hur Lotta och Madeleine vill underlätta utvecklingen i Degerfors?

Anders Andersson, lärare på Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News