Krav på kartläggning av badrisker

En man omkom i Överkalix på torsdagen. På lördagen dog en kvinna utanför Flen och en man norr om Uppsala. På söndagen omkom sedan en kvinna i Strömsund, en man utanför Eskilstuna och en man utanför Söderköping. Samtliga i drunkningsolyckor.

– Vad är det som händer? frågar sig Mikael Olausson, vattensäkerhetsansvarig på Svenska livräddningssällskapet (SLS) innan han själv svarar:

– Det är många faktorer som spelar in så att det kulminerar på det här sättet. Att peka på varför det sker just nu är svårt. Men vi kan konstatera att vi har kommit långt in i den stora semestermånaden juli. Vi har ett högtryck i Sverige. Det är varmt i luften och många söker sig till badplatserna, säger han.

Förutom de omkomna har också flera personer förts till sjukhus med mer eller mindre svåra skador efter drunkningstillbud i helgen.

Svenska livräddningssällskapet vill att Sverige inför en nationell strategi för att minska antalet drunkningsolyckor.

– 440 personer är med om drunkning varje år i Sverige, varav hälften omkommer, säger Mikael Olausson.

De flesta badplatser i Sverige drivs och ägs av en kommunal huvudman. Därmed har kommunen ansvar för att ta reda på vilka förutsättningar som råder och informera allmänheten så att folk kan fatta ett beslut kring var det är lämplig att bada, anser Mikael Olausson.

– Det här saknas på de allra flesta badplatserna. Det innebär att individen inte har någon möjlighet att veta vad som gäller på platsen.

Mikael Olausson efterfrågar en kartläggning av badplatser där allmänheten rör sig.

– Utan rätt information riskerar folk att ägna sig åt aktiviteter som kan leda till fara utan att de är medvetna om det, säger han.

De cirka 220 personer som årligen omkommer i drunkningar i Sverige är ungefär lika många som dödsoffren i vägtrafiken och av skjutningar tillsammans.

Men skillnaderna är stora på hur samhället tar sig an frågorna, och mer måste göras mot drunkningarna, enligt en debattartikel i Dagens Nyheter den 25 juli, som är den internationella dagen för att förhindra drunkning (Global drowning prevention day) 

De som skrivit debattartikeln – Andreas Claesson, ordförande i Rådet för hjärt- och lungräddning, Anders Jacobsson, ordförande i Svenska livräddningssällskapet samt Rolf Westerström, ordförande i Sjöräddningssällskapet – lägger fram tre huvudförslag:

Ett är att inrätta ett nationellt centrum för drunkningsprevention, som samlar data för att följa upp drunkningsolyckor och understödjer forskningen.

Det andra är en nationell strategi som ger förutsättningar för hållbara system och metoder som leder till en konkret vision för ett Sverige fritt från drunkning.

Den tredje åtgärden är att tillgängliggöra data till alla aktörer som verkar för att främja, förebygga och avhjälpa inom fältet vattensäkerhet.