Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

Kommunalråd i upprop: Fel att lägga ned järnvägarna

Trafikverket väntas i morgon tisdag fatta beslut om en ny våg av nedläggningar av järnvägar. Men dessa bannedläggningar är feltänkta och samhällsekonomiskt olönsamma. De skapar en regional obalans och skadar delar av vårt näringsliv och landsbygden utanför storstadsregionerna, skriver 20 kommunalråd och företagsledare.

Publicerad: 17 februari 2014, 14:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

JärnvägInfrastrukturinvesteringarRegionalpolitikTågtrafik

Det statliga arbetet för bannedläggningar har tagit ny fart men är föråldrat och samhällsekonomiskt olönsamt. Det kostar skattepengar och fördyrar industrins transporter och begränsar möjligheterna till hållbar utveckling. Många företag får problem och kan även lida allvarlig ekonomisk skada eftersom staten genom Trafikverket nu är inne på främst näringslivets banor.

Den 18 februari är det planerat ta beslut om att upphöra med banunderhåll på åtta järnvägsbanor runt om i landet. Detta är sista steget i nedläggningsprocessen före ett slutgiltigt nedläggningsbeslut som kan tas av Trafikverket om ytterligare tre år. Men den 14 februari gav Trafikverket besked om att DVVJ-banan i stället skall rustas upp. Nu återstår sju banor för beslut om att upphöra med banunderhållet. Det gäller banor till industrier, hamnar och typiska ”skogsbanor” viktiga för råvaruindustrin. Några av banorna har ingen trafik i dag men är viktiga för framtida satsningar på till exempel gruvor och nya industrier. Några banor har stor potential för turistsatsningar.

För varje bana som är inne i den gällande nedläggningsprocessen borde man i stället diskutera hur de kan utvecklas och vilka parter som kan delta i detta på olika sätt. Stat, regioner och kommuner ihop med näringslivet och också olika typer av organisationer borde samlas för att ha utvecklingssamtal om varje bandel. Hela dagens gammalmodiga nedläggningsprocedur borde avslutas och ersättas av en ny procedur för utveckling i stället. Något som inte utesluter att resultatet ändå blir att en bandel till slut läggs ned som i fallet med Sandarne – Stugsund vid Söderhamn som hänger i luften på grund av bland annat tidigare nedläggning av angränsande bandel.

I väntan på ny procedur krävs att följande görs: Ett moratorium borde omedelbart införas för Trafikverkets beslut om upphörande av banunderhåll och nedläggning av banor. Trafikverkets arbete med nedläggning av järnvägar är inte rationellt och inte heller populärt bland medborgarna, kommunerna, regionerna och näringslivet som berörs. Bandelar borde också på något sätt kunna läggas i malpåse, i väntan på framtida eventuella behov.

En bakgrund till nedläggningsarbetet är att Trafikverket främst vill satsa på landets huvudbanor och storstadsområdena och då vill man inte lägga pengar på de gammalmodiga slitna regionala banorna ute i landet. En upprustning och modernisering av dessa skulle kosta några miljarder kronor men löna sig genom kraftigt lägre banunderhållskostnader, effektivare godstågtrafik, snabbare persontågtrafik och bättre förutsättningar för näringslivet och berörda kommuner och dess invånare genom betydande regionförstoring. Upprustade regionala banor ger tågtrafiken kraftigt höjd produktivitet och intäkter. Restidsvinster, energieffektivitet, säkerhet, om möjligt eldrift, miljö- och klimatförbättringar ger normalt samhällsekonomisk lönsamhet.

Detta skulle leda till hållbar utveckling och tillväxt i hela landet. I stället genomförs åtgärder som ger en allt kraftigare regional obalans vilket försvårar för eller direkt skadar delar av vårt näringsliv och landsbygden utanför storstadsregionerna. Enligt Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 skall 20 procent av landets ”lågtrafikerade” banor läggas ned. Det innebär några tiotal banor om totalt cirka 460 km längd och ytterligare nedläggningsomgångar framöver efter att den första med våra åtta banor om bara drygt 140 km slutförts.

Det är verkligen dags att vända det negativa destruktiva nedläggningsarbetet till ett positivt uppbyggnadsarbete i stället som främjar hållbar utveckling och tillväxt även i våra delar av landet.

Fotnot: Här är listan på de åtta banor som ursprungligen stod på Trafikverkets lista för prövning i morgon tisdag gällande upphörande av banunderhållet:

Bandel 236 Sandarne – Stugsund (ca 5 km) vid Söderhamn
Bandel 239 Hamrångefjärden – Norrsundet (ca 6 km) norr om Gävle
Bandel 334 Snyten – Kärrgruvan (ca 14 km) vid Norberg sydväst om Avesta
Bandel 361 Lomsmyren – Vika (ca 6 km) vid Mora
Bandel 376 Rågsveden – Malung (ca 34 km) nordväst om Vansbro
Bandel 662 Mellerud – Billingsfors (ca 38 km)
Bandel 623 (Munkedal-) Smedberg – Lysekil (ca 35 km)
Bandel 752 Timsfors – Markaryd (ca 3 km)

Sven-Erik Lindestam, kommunstyrelsens ordförande (S), Söderhamn

Carina Blank, kommunstyrelsens ordförande (S) Gävle

Per Eriksson, kommunalråd (S) Bengtsfors

Robert Svensson, kommunstyrelsens ordförande (C) Mellerud

Stefan Åbom, vd Rexcell Tissue & Airlaid AB

Bo Thorn, ordförande Stiftelsen Dal-västra Värmlands Järnväg DVVJ

Frank Hagman, vd Stiftelsen Dal-västra Värmlands Järnväg DVVJ

Mats Karlsson, kommunstyrelsens ordförande (M) Lysekil

Åsa Karlsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Munkedal

Ingemar Karlsson, vd Hallinden Terminal AB

Tor Carlsen, vd Lysekils Hamn AB

Bengt Germundsson, kommunstyrelsens ordförande (KD), Markaryd

Jan-Axel Näsman, styrelseordförande Gestrike Invest AB

Åsa Eriksson, Kommunstyrelsens ordförande (S), Norberg

Ralf Nordén, vd Dannemora Mineral AB

Bengt-Åke Rehn, kommunstyrelsens ordförande (S) Mora

Ulf Björklund, ordförande Inlandskommunerna ekonomisk förening

Per-Anders Westhed, kommunstyrelsens ordförande (C) Vansbro

Kurt Podgorski, kommunstyrelsens ordförande (S) Malung-Sälen

Olle Larsson, vd Fiskarhedens Trävaru AB

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev