Injicera framtidstro i det lokala klimatarbetet

Utredningen om hur Sveriges fordonsflotta ska bli fossiloberoende är kanske den viktigaste utredningen som regeringen tillsatt på många år. Den har ett tufft uppdrag och förväntningarna på förslagen i slutet av 2013 är skyhöga. Resultaten av arbetet liksom regeringens besked i brådskande frågor blir avgörande för vilken väg Sverige ska ta för att minska utsläppen. Och vilken roll kommuner och regioner kommer ha i den omställningen.

De allra flesta av Sveriges kommuner har länge arbetat intensivt med energiomställning och att minska den lokala klimatpåverkan. 27 kommuner och två regioner med tillsammans drygt 3,7 miljoner invånare har dessutom valt att gå samman i föreningen Klimatkommunerna med det primära syftet att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige.

Fjärrvärme och energieffektiviseringar har varit avgörande bidrag, men också investeringar i biogasanläggningar, upphandlade gasbussar och utbyggda tankstationer är exempel på klimatsmarta och samhällsnyttiga investeringar. Dessa mångmiljardinvesteringar har slutit kretsloppen, minskat utsläppen, förbättrat luftkvaliteten samt skapat arbetstillfällen. I dag finns drygt 230 biogasanläggningar runt om i landet. En ökande andel av dessa uppgraderar gasen till fordonskvalitet vilket bland annat lett till att antalet gasbussar ökat dramatiskt de senaste 10 åren - från ett trettiotal bussar i början på 2000-talet till dagens närmare 1 600. Antalet privatbilister som kör på gas har under samma tidsperiod stigit från ett par tusen till dryga 36 000.

Intresset är stort bland såväl kommuner och regioner att fortsätta vara en drivande kraft till minskad klimatpåverkan och till att nå de politiskt uppsatta målen. Men ska dessa aktörer våga satsa och kunna förverkliga framtida åtgärder krävs en långsiktig nationell politik, inte minst inom biogasområdet. Biogas är ett av de mest miljöeffektiva energislagen, särskilt när vi använder vårt eget avfall eller gödsel som bas. En fortsatt hög andel biogas i fordonsgasen är avgörande och potentialen för ökad biogasproduktion finns. Men investeringarna är kostsamma och kräver politiska styrmedel för lönsamhet.

Ett utredningsår kan tyckas gå snabbt men redan nu måste regeringen ge besked om två akuta frågor för biogasen. Det ena är att hos EU ansöka om förlängning av skattebefrielsen för biogas som drivmedel. Den andra är förlängning av det reducerade förmånsvärdet för tjänstebilsköpare av gasbil som visat sig så viktiga för att få ut gasbilar på marknaden. Båda dessa löper ut om ett år. Sena besked och otydlighet från regeringen blir en bromskloss i en utveckling för långsiktigt hållbara bränslen.

Tillsammans med branschorganisationen Energigas Sverige lägger Klimatkommunerna nu fram ett fyrpunktsprogram till såväl utredaren som till regeringen:

1. Se biogasens potential som en av de viktiga lösningarna för den framtida fordonssektorn.
2. Föreslå ett kraftfullt och långsiktigt styrmedel som premierar produktion av lokala biodrivmedel på bekostnad av bensin och diesel.
3. Värna de mångmiljardinvesteringar som redan gjorts i landets regioner och kommuner i biogasproduktion, i tankstationer och i upphandlingar mot gasdriven kollektivtrafik.
4. Ge snarast besked om det blir förlängning av skattebefrielsen och det reducerade förmånsvärdet.

Sveriges kommuner och regioner har spelat en avgörande roll i klimatarbetet och den lokala omställningen. Ska det lokala arbetet mot minskade utsläpp i fordonssektorn fortsätta måste den nationella politiken vara trovärdig gentemot kommunerna. Utredningen och regeringen har en unik möjlighet att nu ta tillvara den potentialen och viljan även för framtiden. Det handlar om att injicera framtidstro i branschen i en tid där vi måste välkomna och stötta alla initiativ för ökad användning av förnybara bränslen.

Anders Mathiasson, vd Energigas Sverige

Lars Bergwall, ordförande (C) Klimatkommunerna, Lund

Anna Tenje, ersättare (M) Klimatkommunerna, Växjö

Daniel Wolski, ersättare (S) styrelsen Klimatkommunerna, Malmö

Gustav Andersson, miljölandstingsråd (C), Stockholm, ersättare styrelsen Klimatkommunerna

Kalle Heise, ersättare (MP) styrelsen Klimatkommunerna, Kristianstad

Karin Thomasson, (MP) Östersunds kommun, ordförande Klimatkommunernas styrelse

Muharrem Demirok, vice ordförande (C) Klimatkommunerna, Linköping

Anna Jähnke, kommunalråd (M) Helsingborg

Camilla Lindoff, (S), Hässleholms kommun, 2:a vice ordförande

Ewa Lofvar Konradsson, styrelseledamot (MP) Klimatkommunerna, Södertälje

Jamal Mouneimne, styrelseledamot (S) Klimatkommunerna, Lycksele

Marita Bengtsson, styrelseledamot (S) Klimatkommunerna, Lidköping

Thomas Olson, (L), Åmåls kommun, 1:e vice ordförande Klimatkommunerna