Höj trängselskatten för privatbilister

Sedan år 1990 har vägtrafikens utsläpp av växthusgaser ökat med 2 procent. Det är tvärt emot riksdagens klimatmål om en minskning med 40 procent till år 2020. Samtidigt riskerar Sverige att få böta en halv miljon kronor per dag till EU för den dåliga luftkvaliteten i våra större städer. Nu måste regeringen ta miljö- och klimatfrågorna på allvar och använda de ekonomiska styrmedel som står till buds.

Införandet av trängselskatter i Stockholm och i Göteborg syftade till att minska trängseln och förbättra framkomligheten och miljön. Billig, tillgänglig och pålitlig kollektivtrafik är dock en förutsättning för att människor ska välja bort privatbilen. Därför måste skillnaden mellan att resa med privatbil och med kollektiva färdmedel, såsom buss och taxi, vara stor och tydlig.

Med bättre framkomlighet för buss och taxi minskar restiderna inom kollektivtrafiken, vilket ger förutsättningar för lägre priser för resenärerna och stora samhällsekonomiska vinster. Om 100 000 privatbilister väljer bort privatbilen en dag per vecka frigörs dagligen ett utrymme motsvarande i genomsnitt en bilkö på 14 mil.

En omställning till buss- och taxiresor skulle få positiva effekter också för miljön. I till exempel taxibranschen har företagen tagit en aktiv roll och ställer om till miljöklassade fordon i mycket snabb takt. Redan i dag drivs sju av tio taxifordon i Stockholm, och sex av tio i Göteborg, av miljöbränslen. Ur detta perspektiv är det uppseendeväckande att kollektivtrafiken belastas med trängselskatter.

Enligt regeringens bakgrundsbeskrivning till kommittédirektivet Skatte- och avgiftsuttag vid användandet av vissa vägar (2011:47) kan undantag från trängselskatt medges för sådana fordon som i hög grad ersätter bilkörning och minskar trängseln. Detta gäller i högsta grad för buss och taxi som bidrar till att minska trängseln.

Enligt Transportstyrelsen uppgår de totala intäkterna från trängselskatten i de båda städerna till cirka 1 250 miljoner kronor år 2013. Från taxi och bussar kommer enligt våra beräkningar cirka 115 miljoner kronor. Intäkterna skulle således minska med cirka 9 procent om samtliga bussar och taxi undantogs från trängselskatt. Om intäkterna till statskassan ska behållas på samma nivå behövs alltså motsvarande höjning av trängselskatten för privatbilismen.

Trots regeringens klimatmål och dess ambition att reducera privatbilismen, föreslås allt fler skatter och avgifter för kollektivtrafiken. I delbetänkandet Avgifter på väg och elektroniska vägtullssystem (SOU 2012:60) föreslår vägtullsutredningen att nya infrastrukturavgifter för broar och andra allmänna vägar införs för bussar och taxi.

Yrkestrafiken på väg betalar redan genom bland annat olika bränsle- och fordonsskatter mer än vad kostnaderna är för drift och underhåll samt ny- och reinvesteringar i väginfrastruktur. Om taxi och buss ska kunna bidra till att få fler att resa kollektivt måste regering och riksdag våga använda de ekonomiska styrmedel som står till buds.

- Höj trängselskatten för privatbilismen.
- Ändra lagen om trängselskatt så att taxi och samtliga bussar undantas från skatteplikten.
- Genomlys samtliga skatter och avgifter för buss- och taxitrafiken innan vägtullsutredningens förslag genomförs.

Med tanke på klimatmålet och hur mycket trängseln kan minska på våra gator och vägar borde detta ha genomförts för länge sedan.

Göran Forssén, förbundsdirektör Svenska Bussbranschens Riksförbund

Per Juth, förbundsdirektör Svenska Taxiförbundet