Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

Granskning: Dyra projekt gick före bostäder i Sverigeförhandlingen

Publicerad: 18 maj 2021, 12:44

I stället för att undersöka vilka projekt som har varit mest samhällsekonomiskt lönsamma och som bäst skulle lösa transportbehoven, prioriterade Sverigeförhandlingen enligt Riksrevisionen dyra projekt.

Regeringen har lovat att lägga 20 miljarder på regional kollektivtrafik i utbyte mot bostäder. Nu visar en granskning att få bostäder har byggts och att dyra projekt – som linbanan i Göteborg – prioriterats.


Ämnen i artikeln:

BostadsbyggandeKollektivtrafikRiksrevisionenSverigeförhandlingen

Riksrevisionen har granskat den så kallade Sverigeförhandlingen som regeringen skrivit avtal med 20 kommuner och sex regioner om.

Förutom planer på höghastighetsjärnväg innehåller förhandlingen en uppgörelse om att staten ska bekosta en del av storstädernas satsningar på annan spårvägstrafik. I gengäld ska kommunerna bygga bostäder.

I granskningen som publicerades under tisdagen framkommer stora brister i de underlag som tagits fram för projektens kostnad och samhällsekonomiska nytta.

I stället för att undersöka vilka projekt som har varit mest samhällsekonomiskt lönsamma och som bäst skulle lösa transportbehoven, prioriterade Sverigeförhandlingen enligt Riksrevisionen dyra projekt.

Ett projekt som fick förtur var linbanan över Göta älv i Göteborg. Martin Hill, projektledare för granskningen på Riksrevisionen, förklarar att den beräknade kostnaden för linbanan i förhandlingen uppgick till 1,1 miljarder kronor. Men när kostnadsunderlaget väl granskades mer rigoröst 2019 skenade beloppet till fyra miljarder. Till slut lades projektet ned.

— Man hade ett väldigt skakigt underlag, säger Martin Hill.

Avtalen i förhandlingen sträcker sig framåt 2035–2040. Även i Stockholm finns omfattande projekt inom förhandlingen som har stora osäkerhetsmarginaler, som utbyggnaden av Roslagsbanan.

Underlagen har inte granskats av Trafikverket eller Myndigheten för Trafikanalys, vilket är den normala gången vid stora infrastrukturprojekt.

— Eftersom ingen har tittat på de här kostnadskalkylerna så vet man inte riktigt var de här kostnaderna kommer att landa, säger Hill.

I Sverigeförhandlingen frångicks också de trafikpolitiska mål som riksdagen satt upp för utbyggnad av kollektivtrafik. Det handlar bland annat om att överväga om människor i stället kan förändra sitt resebeteende, vilket resebehov som finns och nyttan. Exempelvis pekar riksdagen på vikten av tillgänglighet i olika delar av landet och för alla grupper i samhället.

— Den allvarligaste kritiken är att det här inte är i linje med det som riksdagen har sagt. Man har inte prioriterat efter samhällsnytta och behov eftersom man inte haft något bra underlag, säger Martin Hill.

Sverigeförhandlingen, som pågick vid sidan om den gängse infrastrukturplaneringen, uppgår till 37 miljarder kronor varav staten står för 21 miljarder. Moderaternas trafikpolitiska talesperson Maria Stockhaus kallar regeringens hantering nonchalant.

— Det handlar om en enorm vårdslöshet i hur regeringen hanterar skattepengar.

Hon vill se en ordentlig genomlysning från regeringen av hur investeringar görs i infrastrukturprojekt.

— Jag tror att det behövs en rätt så genomgripande förändring. Projekt ska bli klara i tid och hålla budget.

När det kommer till bostadsbyggande konstaterar Riksrevisionen att det är svårt att beräkna exakt hur många bostäder Sverigeförhandlingen kommer att resultera i och hur många som byggs ändå. Martin Hill konstaterar ändå att antalet nytillkomna bostäder inte är särskilt stort.

— Det är inte i närheten av det man gått ut med om 200 000 bostäder. Och kommunerna har också sagt att det här inte förändrade deras planering mer än marginellt.

I Stockholm utlovades 100 000 nya bostäder som följd av förhandlingen. När Riksrevisionen har tittat på den faktiska utbyggnaden fram till 2030 landar de i en ökning på 13 000 bostäder.

Sverigeförhandlingen inleddes 2014 och avslutades 2018. På frågan om staten ska gå in och medfinansiera regional kollektivtrafik svarar Martin Hill att det sannolikt kommer att ske i framtiden också.

— Men om man gör det måste man ha ett riktigt bra underlag.

Niklas Svahn/TT

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News