Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

Gemensamma krav underlättar bostadsbyggandet

Utredningen om nya byggkrav underlättar för bostadsbyggandet och skapar samtidigt förutsättningar för ett bättre miljöarbete, replikerar företrädare för Byggkravsutredningen.

Publicerad: 12 mars 2013, 07:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ByggreglerEnergieffektivisering

Roland Ekstrand, vd Svensk Klimatcertifiering AB, har skrivit en debattartikel i Dagens Samhälle under rubriken ”Snålheten bedrar visheten i de nya byggkraven”. Lars Fladvad, utvecklingschef i Värmdö kommun, har skrivit en artikel under rubriken ”Skrota byggkravsutredningen”. Från Byggkravsutredningens sida vill vi lämna följande kommentar.

Ekstrand ifrågasätter att byggkostaderna ökar med 10-15 procent. Vi menar att kommunernas olika särkrav utöver Boverkets Byggregler (BBR) ökar byggkostnaderna med i genomsnitt 10-15 procent. I första hand är det olika särkrav vad avser energianvändning som orsakar detta. Som grund för detta har vi gjort en kartläggning som genomfördes av SCB. SCB skickade ut en enkät till 150 kommuner och 162 byggföretag för att få deras bedömning. Enkäten omfattade allt byggande i dessa kommuner och i dessa företag under de senaste fem åren. Svarsfrekvensen var 77 procent respektive 67 procent. Som komplement till denna enkät har utredningen via KTH gjort en beräkning av kostnadsökningen vid byggande av småhus/”passivhus”. Detta underlag finns redovisade som bilagorna 4-6 i utredningen. Denna bedömda ökning av byggkostnaderna med 10-15 procent stämmer väl överens med Boverkets rapport 2011:31, där man kommer fram till samma resultat. Vi anser på goda grunder att vi kan styrka denna kostnadsökning.

Ekstrand och Fladvad menar att de högre byggkostnaderna i det långa loppet kan kompenseras genom lägre löpande energikostnader. BBR innehåller nio tekniska egenskapskrav som ska balanseras mot varandra. Man ska således inte optimera ett krav (exempelvis energianvändning) utan att beakta konsekvenserna på andra sådana krav (exempelvis hygien, hälsa och miljö). Därtill ska projektets fastighetsekonomiska och samhällsekonomiska resultat bedömas. Detta ska avvägas till en nivå för till exempel energianvändning i BBR. Boverket ser i dag inga skäl till att skärpa kraven i BBR. Frågan behandlades även av regeringen och riksdagen under våren 2012 då man just kom fram till detta; i dag finns det inte tillräckligt med underlag för skärpa BBR. Tilläggas kan även att utredningen inte har tillsatts för att bedöma om BBR ska ange den eller den nivån på exempelvis energianvändning. Det vi har utrett är hur det institutionella ramverket ser ut runt BBR. Vem ska bestämma de tekniska egenskaperna i byggnader, stat eller kommun? Vår bestämda uppfattning är att detta är en statlig uppgift, för Boverket som föreskrivande myndighet, och inte för 290 kommuner som självpåtaget och utan bemyndigande tagit åt sig uppgiften att bestämma i byggtekniska frågor.

Ekstrand och Fladvad menar även att vi hotar den kommunala självstyrelsen. Vi har delat denna fråga i två delar. Den första delen är att kommunerna självpåtaget iklätt sig rollen som föreskrivande myndighet trots att de inte har detta bemyndigande. Nu föreslår vi att statens roll i den delen ska återställas, det är BBR som ska gälla. Vi anser inte att detta är en inskränkning i den kommunala självstyrelsen då en uppgift återställs till staten som staten redan ansett ska råda. Den andra delen är att kommunerna inte kan sälja mark och i samband med överlåtelsen ställa krav på tekniska egenskaper utöver BBR. Detta är då en inskränkning i det kommunala handlingsutrymmet. Denna inskränkning anser vi dock vara motiverad av behovet av bostäder till rimliga kostnader, vilket annars kan äventyra en fungerande bostadsmarknad, arbetsmarknad och landets tillväxt.

Av Ekstrands och Fladvads debattartiklar kan man dra slutsatsen att utredningens förslag skulle förhindra utvecklingen av energisnåla byggnader. Så är naturligtvis inte fallet. Vi tycker dock inte att dagens miljöarbete i kommunerna är effektivt. Vi anser att det är felaktigt att enskilda kommuner ska skapa ”lokala byggnadsordningar”, med skäl som redovisats ovan, olika i olika kommuner. Vi anser att de statliga föreskrifterna ska tillämpas. Vår bedömning är att ett Råd ska tillsättas bestående av Boverket, Energimyndigheten, bostadsproducenterna och kommunerna. Rådet ska bedriva ett långsiktigt arbete med byggande och energikrav, med sikte mot 2020 och 2050. En viktig fråga för Rådet är att genomföra den organiserade uppföljning och utvärdering av redan genomförda energiprojekt som inte har gjorts. (Detta är en stor brist i dag.) Rådet ska vidare arbeta med demonstrationsprojekt, forskning och fortlöpande ta fram underlag för eventuella revideringar av BBR. Detta menar vi kan medföra ett effektivare, kraftfullare och mera samordnat arbete med byggande och energianvändning, med samma regler i alla kommuner.

Björn Hedlund, byggkravsutredningen

Viveca Dahlin, byggkravsutredningen

Eidar Lindgren, byggkravsutredningen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News