Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

”Förslagen lägger grund för en bättre tågtrafik”

Förslagen som presenterats i utredningen om järnvägens organisation lägger grunden för en bättre fungerande järnväg i Sverige. De kan också bidra till att minska andra problem, som till exempel bristande punktlighet i tågtrafiken.

Publicerad: 19 januari 2016, 13:07

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

På senare år har den regionala kollektivtrafikens ambitioner att vidareutveckla sin trafik resulterat i en utträngning av den kommersiella persontrafiken.


Ämnen i artikeln:

TågtrafikKollektivtrafikJärnvägInfrastrukturinvesteringarTransporterPendling

Ulf Nilsson och Tommy Levinsson, Svensk Kollektivtrafik, kommenterar i artikeln ”Förslagen löser inte järnvägens problem” en del av de förslag jag lagt fram i slutbetänkandet från Utredningen om järnvägens organisation (SOU 2015:110). De menar i korthet att jag vill göra det svårare för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna att öka resandet och anpassa trafiken till resenärernas behov. Så är inte fallet.

I utredningens mycket omfattande uppdrag har bland annat ingått att undersöka om förutsättningarna för långsiktigt bärkraftig kommersiellt organiserad persontrafik är tillfredsställande i förhållande till samhällsorganiserad upphandlad trafik.

Jag har konstaterat att under 1990-talet och det tidiga 2000-talet gick utvecklingen i den samhällsorganiserade tågtrafiken hand i hand med den gradvisa marknadsöppning som gjorde det möjligt för fler tågoperatörer att komma in på marknaden.

På senare år har de regionala kollektivtrafikmyndigheternas ambitioner att vidareutveckla sin trafik, inte minst i storregionala nät, i ökad utsträckning resulterat i en utträngning av den kommersiella persontrafiken. Detta sker dels i form av ökad konkurrens om den begränsade spårkapaciteten, och dels i form av en överströmning av resenärer till samhällsorganiserad trafik.

En expanderade samhällsorganiserad trafik är inte gratis. Trafikeringskostnaderna i de regionala kollektivtrafikmyndigheternas verksamhet har ökat kraftigt de senaste åren. Subventionerna till kollektivtrafiken har ökat mer än andra skattefinansierade delar av kommunernas och landstingens verksamhet.

Min sammanfattande bedömning är att det behövs vissa förändringar i kollektivtrafiklagen som stärker förutsättningarna för den kommersiellt organiserade trafiken, för att intentionerna bakom lagen ska uppnås.

De förslag jag lämnar syftar till att tydliggöra gränssnitten mellan de olika sätten att organisera trafik och att öka transparensen i den samhällsorganiserade trafiken. Detta menar jag är grunden för att skapa en situation där de båda trafikformerna utvecklas mer i samklang med varandra, samt ge bättre insyn i vad skattemedel faktiskt används till.

Mina förslag inkluderar tydliggöranden av hur ofta (minst vart fjärde år) och på vilket sätt (med redovisning av synpunkter och utställning av programförslag) som de regionala trafikförsörjningsprogrammen ska tas fram i samråd med andra aktörer.

Jämfört med vad som krävs redan i dag och hur arbetet därmed alltså redan borde bedrivas, är det knappast några omvälvande förslag. En del regionala trafikmyndigheter tillämpar redan ett liknande arbetssätt.

Jag föreslår vidare en mer detaljerad årlig redovisning av hur den samhällsorganiserade trafiken utvecklas, bland annat vad gäller resande och ekonomi. Sådana uppgifter är rimligen nödvändiga för att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna ska ha kunna planera utbudet på ett resurseffektivt sätt, vilket också är relevant med tanke på den begränsade kapaciteten på spåren.

En del av den kritik som Nilsson och Levinsson framför tycks vara grundad i rena missuppfattningar.  De skriver till exempel att mina förslag angående trafikförsörjningsprogrammen skulle leda till ett behov av ett separat program för varje regional kollektivtrafikmyndighets samarbete med andra aktörer.

I själva verket föreslår jag en förenklad hantering där sådana samarbeten resulterar i ett (1) gemensamt program som kan tas fram av bara en av parterna. I sina egna trafikförsörjningsprogram kan varje myndighet fokusera på sin egen trafik. Jag förstår inte hur Nilsson och Levinsson av detta kan dra slutsatsen att kollektivtrafikmyndigheten i Örebro skulle tvingas att ta fram tio program, Västmanland sju och Stockholm fyra, särskilt inte om de menar att inget av detta görs redan i dag.

Nilsson och Levinsson talar också om en ”betydligt längre planeringstid” jämfört med dagens situation. Samråda ska de regionala kollektivtrafikmyndigheterna redan göra. Det nya är en utställningsperiod på två månader, bland annat för ökad insyn och påverkan från allmänheten, det vill säga inte minst de resenärer vars behov kollektivtrafikmyndigheterna vill anpassa sig till.

Att detta skulle leda till att det i praktiken blir omöjligt att genomföra förslag under en mandatperiod ställer jag mig frågande till.

I ett längre perspektiv behövs mer långtgående förändringar för att göra förutsättningarna för den kommersiella trafiken och den subventionerade trafiken mer likartade. Jag har därför också föreslagit en utredning av ett förändrat marknadstillträde (vem som får köra var) som skulle kunna leda till att rätten att bedriva kommersiellt lönsam långväga persontrafik på järnväg också blir föremål för upphandling.

Jag menar att detta är ett sätt att bejaka och ta intryck av framgångarna för den regionalt upphandlade trafiken. Det kan också ge en förenklad kapacitetstilldelning och att det blir lättare att styra investeringar och reinvesteringar i banan i enlighet med vad samhället anser att järnvägen bör användas till.

Sammantaget menar jag att mina förslag (och då inte bara på detta område) lägger grunden för en bättre fungerande järnväg, vilket också kan bidra till att minska andra problem, som till exempel bristande punktlighet.

Gunnar Alexandersson, fd särskild utredare Utredningen om järnvägens organisation

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev