Flygtrafik dygnet runt till Bromma räddar liv

Redan i dag är behovet av intensivvårdstransporter av lung- och hjärtpatienter och personer som ådragit sig svåra skador i samband med olyckor mycket stort. Med den koncentration av högspecialiserad sjukvård som planeras i samband med öppnandet av Nya Karolinska Sjukhuset i Stockholmsregionen kommer behovet av den här typen av transporter enbart att öka.

Bromma flygplats behövs för att kunna upprätthålla beredskapen för ambulansflygsverksamhet – dygnet runt.

Dagtid fungerar logistiken kring ambulansflyget alldeles utmärkt på Bromma flygplats. Däremot uppstår ett stort problem när transporter av patienter och organ sker sent på kvällen eller på natten, när flygplatsen är stängd för all trafik.

För sjuktransporterna räknas varje minut. Om de tvingas gå via Arlanda ökar transporttiderna med så mycket som 15-20 minuter. Vid hjärttransplantationer får det inte gå mer än fyra timmar från det att ett hjärta kyls till att det används. Ytterligare ett problem är att den utrustning som finns i ambulanser och på flygplan eller helikoptrar inte kan mäta sig mot den som finns på sjukhusen. Av ovan nämnda anledningar bör grundprincipen vara att minska transporttiderna till ett absolut minimum. Det bör tilläggas att det med dagens trafikinfarkter på stora delar av Stockholms vägnät är nästintill omöjligt att på förhand räkna ut hur lång tid en transport mellan exempelvis Arlanda och Huddinge sjukhus kommer att ta. Dagens ohållbara trafiksituation har också fått till följd att ambulansflygningar mellan Stockholmsregionens sjukhus har ökat för att känsliga transporter ska slippa ge sig ut på vägarna.

Eftersom Bromma flygplats är ett mer tidseffektivt och tillförlitligt alternativ i jämförelse med Arlanda borde det vara givet att den här typen av samhällsviktiga transporter får gå den snabbaste vägen. Förutom att det tar cirka 10 minuter att köra från Karolinska sjukhuset till Bromma, tar det bara någon minut att köra in på självaste flygbanan.

Detta kräver dock att Bromma flygplats, även nattetid, ska kunna ha beredskap att ta emot ambulansflyg. Kostnaden för det som behövs – bemanning av trafikledare och snöröjning vid behov – skulle landa på 2-3 miljoner kronor per år. Det är en ytterst blygsam summa för att rädda liv.

Regionen växer, både befolkningsmässigt med dryga 35 000 invånare varje år, och rent geografiskt. I kombination med en utveckling mot alltmer specialiserad vård som också sker, krävs en såväl nationell som regional strategi för att säkerställa även denna typ av infrastruktur. Att i detta sammanhang överhuvudtaget prata om en nedläggning av Bromma flygplats är både oansvarigt och dumdristigt.

Maria Rankka, vd, Stockholms Handelskammare