Fel och lögner i kampanjen för Bromma flygplats

REPLIK. Avgående trafikborgarrådet i Stockholm, Ulla Hamilton, skriver i Dagens Samhälle den 16 oktober om att Bromma flygplats måste finnas kvar. Hon hämtar de flesta av sina uppgifter från Stockholms Handelskammares rapport 24 000 jobb hotas om Bromma läggs ner. Saken är bara den att rapporten inte håller för en ingående granskning, utan den är i själva verket en del i en ren propaganda-kampanj för Bromma flygplats.

Enligt Stockholms Handelskammare och Ulla Hamilton är en nedläggning eller en begränsning av Brommas flygtrafik, ett hot mot det mesta i samhället: mot jobben, mot konkurrensen, mot miljön, ja inte bara ett hot mot Stockholm, utan mot hela Sverige. Ett skräckscenario målas upp i stället för en faktisk redogörelse för konsekvenserna om Bromma flygplats läggs ner. Enligt Hamiltons resonemang är det märkligt att staden då inte gick under när ungefär dagens trafikvolym med ett penndrag flyttades till Arlanda 1983.

I rapporten nämns det till exempel inte att Swedavia i projektet ”Future Bromma” avser att utöka trafiken från dagens 2,3 miljoner till 4 miljoner passagerare och trafikera med betydligt större plan. Bromma ska göras till ett mini-Arlanda! Återigen förvränger Handelskammaren fakta, tänjer på sanningshalten och sprider felaktigheter. Som jag visade i min tidigare debattartikel i Dagens Samhälle den 19 augusti är det inte några arbetstillfällen som försvinner om man skulle flytta Brommaflyget till Arlanda, vilket man kan om man vill.

Inga regionala flygplatser är nedläggningshotade eftersom de alla, förutom Trollhättan-Vänersborg, redan har förbindelse till Arlanda. Det är inga flygplatser, förutom Bromma då, som är nedläggningshotade, vilket Handelskammaren också erkänner i sitt svar. Det är skrattretande att läsa att det är ”omöjligt att flytta flyget till Arlanda, utan att tränga undan annan trafik”. Vilken trafik skulle då bli undanträngd? Det handlar ju huvudsakligen om större plan på befintliga linjer. År 2013 hanterade Arlanda och Bromma sammanlagt långt färre landningar än enbart Arlanda gjorde år 2000 och sedan dess har en tredje bana tillkommit. Enligt Swedavias egen prognos når Arlanda tillbaka till 2000 års nivå först 2030.

Pressmeddelandet från Trafikverket, som Handelskammaren hänvisar till, stämmer inte överens med rapporterna från samma myndighet. Ett faktum som är minst sagt häpnadsväckande. Huruvida det rör sig om påtryckningar ovanifrån och/eller från politiskt håll som skapat innehållet i pressmeddelandet kan man bara spekulera om. Men det märkliga är att Trafikverket går ut och slår fast att rapporterna faktiskt inte är felaktiga. Det märks att Handelskammaren inte har läst eller struntar i rapporterna från Trafikverket.

Problemet är eventuellt passagerarströmmarna i högtrafik, där terminalerna behöver effektiviseras och byggas ut, men det är lätt åtgärdat – den frågan är faktiskt inte ens utredd av Trafikverket - och publika data över belastningen per timme saknas, så det finns ingen evidens att problemet ens finns. Om en tioprocentig passagerarökning trasslar till det på Arlanda, vilket Hamilton påstår, kommer detta problem att uppstå i alla fall ganska snart. Enligt TRV:s och Swedavias nästan sammanfallande prognoser ökar trafiken på Arlanda med knappt 13 procent till 2020 medan en överföring av hela Brommas trafik 2013 skulle öka trafiken något mindre.

Logiken är en aning bristfällig – en Brommaflytt påstås alltså skapa ett problem som ändå uppstår som om det finns om sex år. Vilka egentliga skäl ligger bakom viljan till en olönsam utbyggnad av Bromma för fyra miljarder? Bygger man ut för Braathens skull eller för affärsresenärer som lika gärna kan flyga till Arlanda där transfermöjligheterna är avsevärt bättre till fler linjer? Konkurrensen ökar i alla fall inte.

Handelskammaren hävdar att Braathens-Malmö Aviation står för 50 procent av den reguljära trafiken när bolaget i själva verket står för 95 procent. De bästa slottiderna är därtill upptagna och Brommas biljettpriser är inte lägre, utan i stället högre, åtminstone generellt. Något lågprisflyg finns inte heller på Bromma.

Dessutom är det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv dyrare att driva två flygplatser i Stockholm än en storflygplats, så Bromma är därmed en ren förlustaffär för skattebetalarna. Landet i övrigt drabbas inte heller av en nedläggning eftersom det finns parallella linjer till Arlanda från dessa orter, varifrån de lättare kan nå andra destinationer, såväl inrikes som utrikes. Det är inga 24 000 jobb som hotas. Däremot berörs 80 000 stockholmare av bullret, varav 8 000 barn, som är ännu mer känsliga för buller och får försämrad livskvalitet och inlärningssvårigheter enligt studier.

Handelskammaren är av någon outgrundlig anledning allergisk emot snabbtåget Arlanda Express, eftersom man konsekvent undviker att skriva om denna tåglinje i rapporten, som tar passagerarna ut till flygplatsen på 20 minuter från centralen, belägen mitt i Stockholm city. Nu har det ju även etablerats direkta pendeltågsförbindelser till Arlanda. Det är kommunikationerna till och från flygplatsen som är det avgörande för stressade affärsresenärer – tidsmässigt ligger Arlanda bättre till än Bromma, som dras med svåra trafikstockningar.

Slutligen: Det är märkligt att Handelskammaren fortsätter att driva Bromma-frågan när de vet att de flesta argumenten är felaktiga och i flertalet fall direkt lögnaktiga. Handelskammaren låter ett stort antal företrädare för svenskt näringsliv och politiker skriva under artiklar för att försöka öka trovärdigheten, men vid en närmare granskning stämmer det som påstås ytterst sällan med verkligheten i forskningsrapporter och dylikt. Kraschlandning för Handelskammaren i Bromma-frågan! Man kan fråga sig om alla rapporter från Handelskammaren är så här undermåliga?

Jag kastar nu Handelskammarens rapport där den hör hemma – i pappersåtervinningen – och hoppas att Ulla Hamilton gör samma sak och undrar, till sist, hur företagsledare och kommunalpolitiker ute i landet ställer sig till alla felaktiga uppgifter som Handelskammaren, i samarbete med Swedavia, ansvarar för i sina rapporter och debattinlägg?

Jag vill i sammanhanget också ställa två enkla frågor till Swedavia och till de av våra folkvalda politiker, som ställer sig bakom en kraftfull utökning av trafiken på Bromma flygplats: Varför vill ni riskera Stockholmarnas hälsa, säkerhet, miljön och varför tillåter ni att den fria konkurrensen sätts ur spel?

Ola Kjellberg, fri debattör