De blir först ut med säkrare stadsnät

Reservnoderna som nu ska placeras ut består av två containrar och två reservaggregat. De ska klara av att förse ett område med bredband i tio dagar om strömmen försvinner. Eller betydligt längre tid än så om det finns ström. Den första placeras i Boden och tas i drift efter nyår. 

– Norrbotten är glest befolkat, många bor på landet och är väldigt beroende av centrala noder för att få kommunikationen att fungera, berättar Jimmy Persson, säkerhetschef på Svenska stadsnätsföreningen. 

Några veckor senare placeras den andra reservnoden ut, i Umeå. Noderna kan flyttas med lastbil till den plats där de behövs om olyckan är framme. Tidigare har stadsnäten inte haft några reservnoder. 

– Rätt mycket av den digitala kommunikationen sker via stadsnätet numera. Nästan 50 procent av all fiber går via stadsnätet. Att det inte får gå ner har blivit samhällsviktigt. Nu när folk sitter hemma och jobbar har det blivit ännu viktigare att våra förbindelser är uppe, säger Jimmy Persson. 

Noderna ska också kunna lånas ut till en kommun eller en region om bredbandet drabbas av haveri på till exempel ett sjukhus. 

– Vi hoppas att vi aldrig behöver använda reservnoderna, men vi förväntar oss det värsta, säger Jimmy Persson.

När installationen av de två första noderna i Boden och Umeå har utvärderats är planen att placera ut ytterligare sju. 

– Ju längre söderut man kommer i landet desto tätare är det mellan kommunerna, så där har man större möjligheter att låna av varandra än i norr. Det kommer att bli nio noder portionerade över landet, säger Jimmy Persson.

Företaget Coromatic, en del av Eon-koncernen, har vunnit upphandlingen om att få placera ut de två första noderna. Finansieringen kommer från Post- och telestyrelsen (PTS) och är en del av myndighetens satsning på robusthetshöjande åtgärder.