Dålig inomhusluft kostar miljarder

Barnallergiåret 2013/2014 invigdes i lördags med ett tydligt fokus på den fysiska skolmiljön – och det behövs. Barn och vuxna tillbringar i snitt mer än 21 av dygnets 24 timmar inomhus. Mot den bakgrunden är det inte överraskande att vår hälsa i hög grad påverkas av kvaliteten på inomhusluften. Enligt Socialstyrelsens nationella miljöhälsoenkät uppger 1,2 miljoner vuxna att de har olika besvär och symtom som de relaterar till inomhusmiljön i bostaden, skolan eller på arbetet. Det handlar om allt från astma och irriterade slemhinnor till huvudvärk och trötthet.

I den senaste och alldeles färska miljöhälsoenkäten är barn i fokus. Där framgår att förekomsten av diagnostiserad astma bland barn fortsätter att öka. Det innebär att andelen personer med sjukdom som ställer extra höga krav på inomhusmiljön ökar. Rapporten bedömer också att över 700 nya fall årligen av astma hos fyraåringar kan knytas till fuktproblem i bostaden. Det är olyckligt att våra barn drabbas när det finns kunskap om hur fuktskador kan förebyggas.

Även andra nationella kartläggningar belyser vikten av att samhället bör reagera:

• Fyra av tio skolor har fuktskador och lika stor andel underkänns i den obligatoriska ventilationskontrollen, enligt en studie av Boverket och Energimyndigheten. Dålig inomhusluft har en negativ inverkan på elevers läsförståelse och förmåga att lösa matematiska problem.

• Enligt en annan studie av Boverket och Energimyndigheten upplever en tredjedel av personalen på landets skolor – Sveriges största arbetsplats – att de har problem med damm, smuts och dålig luft.

• Antalet anmälda arbetsskador på grund av brister i inomhusmiljön har ökat de senaste åren enligt Arbetsmiljöverket.

• En rikstäckande undersökning från Boverket för några år sedan visade att tre av tio svenska små- och flerbostadshus har fukt- och mögelskador som påverkar inomhusmiljön.

• Boverket har beräknat att det skulle kosta närmare 100 miljarder kronor bara att åtgärda fuktskadorna i våra småhus.

Bakom statistiken döljer sig många privatekonomiska tragedier och därutöver växande kostnader för sjukhusvård och rehabilitering, vilket får konsekvenser för hela samhällsekonomin.  I Finland uppskattas de direkta och indirekta hälsorelaterade kostnaderna för fukt- och mögelskador till närmare fyra miljarder svenska kronor per år. Det finns ingen liknande studie i Sverige.

Läget är alltså minst sagt prekärt och det är dags att ansvariga politiker tar dessa problem på allvar och börjar agera långsiktigt. När miljonprogrammets bostäder och landets skolor ska renoveras har vi chansen att göra rätt för att undvika liknande problem i framtiden. Missar vi tillfället att göra rätt nu, dröjer det förmodligen flera årtionden innan nästa större renovering av byggnadsbeståndet äger rum.

Vi föreslår att regeringen inrättar en nationell paraplyorganisation – ett kompetenscentrum – som arbetar proaktivt för en god inomhusmiljö med människans hälsa i fokus. Ett sådant centrum bör bland annat:

Samordna kunskap. Det finns redan kunskap, till exempel om hur man bygger fuktsäkert och hur man utreder och sanerar fastigheter. Men kunskapen är spridd på olika håll: universitet, forskningsinstitut, myndigheter, intresse- och branschorganisationer samt enskilda företag. Kompetenscentret bör samordna känd kunskap och bygga upp en kunskapsbank.

Sprida information och utbilda. Nyckelpersoner måste få tillgång till användbar kunskap på ett lättillgängligt sätt. I Sverige finns till exempel 1 600 kommunala miljö- och hälsoskyddsinspektörer som måste kunna bedöma och förebygga risker för människors hälsa.

Initiera ny forskning. Många samband mellan inomhusluft och hälsa är kända, som kopplingen mellan radon och lungcancer. Till volym och samhällskostnader dominerar dock andra hälsoproblem som är mer komplexa.

Vi vet att bristfällig ventilation och fukt- och mögelskador ökar risken för symtom i luftvägarna och på huden och kan förvärra symtomen hos redan allergiska personer. Samtidigt saknar vi viktiga pusselbitar för förståelsen av den komplexa interaktionen mellan individ och miljö. Det behövs därför mer forskning.  Vi kan lära en hel del från 1970-talets energikris, då energibesparande åtgärder och bristande byggteknik ledde till omfattande hälsoproblem. Erfarenheterna från 70-talet visar att vi måste förena ekologisk hållbarhet och energieffektivitet med en hälsosam inomhusmiljö. Befolkningens goda hälsa borde vara en grundläggande utgångspunkt för allt byggande.

Riksdagen har i de nationella miljökvalitetsmålen slagit fast att Sverige år 2020 ska ha byggnader med egenskaper som inte påverkar människors hälsa negativt. Boverket, som är ansvarig myndighet, bedömer dock att detta är orealistiskt: ”Med den omfattning de inomhusmiljörelaterade hälsoproblemen har i dag kommer målet inte att nås inom utsatt tid.”

Kunskap om inomhusmiljö och hälsa har sedan 1970-talet varit ett nordiskt profilområde med starka forskningsmiljöer, inte minst i Sverige. Men successivt minskade resurser har gjort att kunskapsutvecklingen bromsats upp. Vi ser det som en högt prioriterad åtgärd att Sverige återtar en frontposition.

Ansvariga politiker har ingen tid att förlora. För att bli trovärdig när det gäller information och utbildning bör en rikstäckande paraplyorganisation finansieras av offentliga medel och ha tydlig anknytning till universitet och andra kunskapscentra. Ur hälsosynpunkt är inomhusluften en av de enskilt största miljöfrågorna. Det är hög tid att ansvariga politiker omsätter den insikten i inrättandet av ett nationellt kompetenscentrum.

Berndt Stenberg, professor Umeå universitet

Anders Lundin, ordförande Innemiljöorganisationen SWESIAQ

Tord Svedberg, vd IVL Svenska Miljöinstitutet

Bengt Wånggren, vd Sweden Green Building Council

Britta Permats, vd Svensk Ventilation

Maritha Sedvallson, förbundsordförande Astma och Allergiförbundet

Jan Rosén, ordförande Svenska Företagsläkarföreningen

Kristina Jakobsson, ordförande Svensk Arbets- och miljömedicinsk förening

Lars-Erik Harderup, föreståndare Fuktcentrum

Per Gustavsson, ordförande Sektionen för Arbets- och Miljömedicin, Svenska Läkaresällskapet

Per-Erik Petersson, vice vd SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut