Anslagsfinansiering lamslår ny infrastruktur

Sverige växer så att det knakar. Ekonomin går på högvarv, storstäderna brottas med bostadsköer och trafikinfarkter. De senaste årens ökade invandring bidrar till en snabbt växande befolkning, vilket ytterligare ökar trycket på bostadsmarknaderna i storstadstadsregionerna. Med en växande ekonomi och en växande befolkning ökar också resandet. Inrikesflyget befinner sig i stadig ökning, vilket delvis beror på att tågtrafiken brottas med problem att hålla tidtabellerna på spår som är i stort behov av underhållsåtgärder och som nått kapacitetstaket.

Ett antal stora, nytänkande samhällsprojekt pågår som följd av detta. Regeringen har pekat ut ett antal möjliga nya städer som ska få växa fram. Sverigeförhandlingen har lagt förslag om snabb utbyggnad av höghastighetståg, med omfattande samhällsbyggande i kommunerna längs sträckorna. Regionala aktörer i södra Sverige och Danmark har skissat på ett tunnelsystem Helsingborg-Helsingör för att förstärka regiontillväxten och underlätta handel och persontrafik mellan Sverige och kontinenten.

Samtidigt sker statens planering för ny infrastruktur inom ramen för ett budget- och anslagstänkande som har svårt att möta framtidens transportslag och kapacitetsbehov. Det blir påtagligt när Trafikverkets förslag till Nationell Transportplan för kommande tio år möter förslaget från Sverigeförhandlingen. Bägge aktörer har arbetat på regeringens uppdrag med att komma med förslag till hur ny infrastruktur bäst kan stödja samhällsbygget under kommande decennier.

Sverigeförhandlingen har arbetat resultatorienterat, med slutna avtal mellan staten och regionala/ kommunala aktörer för att maximera samhällsnytta och snabb utbyggnad. I korthet innebär det förhandlade paketet att Sverige till år 2035 ska ha byggt höghastighetståg mellan ändpunkterna Stockholm – Göteborg och Stockholm – Malmö, tåg som kan gå i 320 km/h, medan kommunerna i gengäld bygger 300 000 nya bostäder längs sträckorna. Pendlingstiden Stockholm-Malmö skulle hamna runt 2,5 timme och därmed blir tåget en seriös konkurrent till flyget. Finansieringen av höghastighetsbanan föreslås bli en mix av anslag, lån, ökade skatteintäkter samt banavgifter.

Under tiden har Trafikverket jobbat enligt de ramar för utbyggnad av transportsystemet som de har att förhålla sig till. Trots en budgetering om cirka 600 miljarder kronor i den nationella planen för transportsystemet för åren 2018–2029, ryms långt ifrån alla eftersträvansvärda investeringar. Sverigeförhandlingens förslag riskerar att reduceras till en 50-årig utbyggnad av spårkapacitet för hastigheter om max 250 km/h mellan storstadsregionerna. Och då faller också de lokala åtagandena om bostadsbyggande.

Vad blir den verkliga samhällsnyttan av minskade intäkter som ett resultat av att sträckan mellan Stockholm, Göteborg och Malmö inte trafikeras fullt ut under ett halvt sekel?

Det är uppenbart att infrastrukturinvesteringar av den här karaktären inte får nedprioriteras som ett resultat av att man inte kan enas om en lämplig finansieringslösning. Vi uppmanar därför regeringen, oppositionen och infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) att ägna de återstående fyra månaderna innan propositionen ska läggas fram åt att söka stöd för en ny – och historisk – satsning på framtidens infrastruktur genom att göra mer tillsammans, snabbare och sätta samhällsnyttan först.

Åsa Hansson, infrastrukturexpert, PA Consulting Group