Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Vill vi hellre konsumera än hjälpa klimatflyktingar?

De kommande decennierna kommer miljontals människor att behöva fly sina hem som en konsekvens av klimatförändringarna. Frågan om klimatdriven migration måste upp på agendan. Det är dags att diskutera vad det säger om vår människosyn ifall vi hellre fokuserar på tillväxt än att erbjuda en plats att bo för de som inte längre kunnat bo kvar.

Publicerad: 29 oktober 2018, 10:49

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Torka kan leda till ökad migration.

Foto: Nirut Sangkeaw/Colourbox.


Ämnen i artikeln:

KlimatMigration

I somras blev det tydligt för många att klimathotet är närmare än förut. De rekordvarma temperaturerna skvallrade om faktiska förändringar som många, än idag, försöker att släta över. Trots otaliga larmrapporter från forskare och miljöorganisationer fortskrider den livsstil som de flesta av oss ser som slutet för planeten.

Men den absolut största konsekvensen av klimatförändringarna kommer att vara migration. På grund av klimatets påverkan kommer cirka 200 miljoner människor att tvingas lämna sina hem och vara på flykt år 2050. Vi är många som känner oro och spänt väntar på att politiska reformer och riktlinjer ska förmedlas, men för att kunna göra det på ett bra sätt bör frågan om migration lyftas högre upp på agendan.

Klimatdriven migration delas ofta in två typer, enligt boken Migrationsinfo för alla. Den första är när flykt sker på grund av plötsliga och snabba klimathändelser, såsom naturkatastrofer som skapar en kortvarig flykt inom sitt egna land. Den andra är långsamma klimatförändringar såsom torka, svält eller höjning av havsnivån och ökning av temperaturen. De skapar permanent migration inom det egna landet, men också utanför landets gränser. Den senare kan orsaka konflikter, vilket i sin tur leder till flykt och att människor inte kan återvända till sina hem.

Det blir även vanligare med rapporter om naturkatastrofer som går att härleda till den globala uppvärmningen. 2017 drabbades många länder av naturkatastrofer, vilket ledde till att cirka 24,2 miljoner människor tvingades fly inom sitt land. Sommaren 2018 blev även vi i Sverige varse om problemen, när landet drabbades av både torka och skogsbränder.

Men klimatförändringar är inte bundna till nationsgränser. Vad händer när människor behöver fly sina hem och behöver vår hjälp? Enligt FN:s flyktingorgan, UNHCR, väntas ökad torka, hetta och kraftigt ökad nederbörd leda till stora förflyttningar av befolkningar. Därtill påverkas 600 miljoner människor bosatta i kustnära område av den globala havsnivåhöjningen. De långsamma klimatförändringarna kommer därmed skapa permanent migration.

Det är alltför sällan som frågan om klimatdriven migration debatteras. Det råder delade meningar om detta ska rymmas inom asylrätten. I Sverige kunde man tidigare få övrig skyddsstatus om man inte kunde återvända på grund av miljökatastrofer, idag är detta en gråzon.

Sommarens klimat- och miljödebatt har haft fokus på individuella åtgärder. Diskussionen har handlat om att rädda planeten för att säkra en god levnadsstandard för våra barn och barnbarn. Men det behövs också strukturella åtgärder för att förhindra klimatförändringar. Parallellt med dessa behövs en migrationspolitik som tar hänsyn till politiska, sociala, ekonomiska och klimatförändringar som faktorer för flykt. Frågan bör lyftas både i Sverige och på EU-nivå.

Så länge vi inte kan enas internationellt kommer vi inte att kunna åtgärda problemen eller ge stöd till de människor som tar konsekvensen av vår levnadsstandard. Vi bör diskutera hur vi tar ansvar för vår konsumtion och vad det säger om vår människosyn ifall vi hellre fokuserar på tillväxt än att hjälpa och erbjuda en plats att bo för de som inte längre kunnat bo kvar.

Kan franska studenter bojkotta företag och framtida arbetsgivare som inte tar klimatförändringarna på allvar kan vi ha politiska ambitioner som sträcker sig längre än åtgärder på symtom i kombination med lösningar på problemet.

Nasra Ali, förbundsordförande Socialdemokratiska studentförbundet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KlimatMigration

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News