Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Driton Bilalli (S) kommer att leta sig in i framtida valrörelser. Infrastrukturchefen Henrik Johansson vill bli bättre på att väcka politikernas intresse för VA.

Foto: CARL SANDIN

Vattnet – Kommunsveriges dåliga samvete: ”Blir ett problem förr eller senare”

Svenskar är vana vid att det alltid finns billigt dricksvatten. Det är ett problem, tycker Tranemos toppolitiker Driton Bilalli (S).
Kommunen kämpar med läckande vattenledningar, lappade reningsverk och VA-skuld. Varför syntes inte det i valrörelsen?

Publicerad: 20 september 2022, 08:25

Petter Jerdén

Reporter

petter.jerden@dagenssamhalle.se

Det luktar skit inne på reningsverket och Driton Bilalli (S) har bråttom till en P4-debatt. Kommunstyrelsens ordförande ska möta oppositionen Centerpartiet, som hamnade utanför när Socialdemokraterna bildade majoritet med V, MP, KD och L.

Radions utgångspunkt är varför man ska rösta när alla partier i kommunen tycker likadant. Driton Bilalli köper inte premissen att det är dåligt.

– De undrar varför vi är överens, men jag tycker att det är jättebra att vi är det. Det tror jag gynnar invånarna.

Det är en dryg vecka till valet, men det märks inte i Tranemo. Partierna är överens om att inte sätta upp affischer. Centrum är fritt från politiska utspel. Undantaget är en sandwichskylt utanför ABF-kontoret på Storgatan på vilken kommunstyrelseordföranden slår fast att en satsning på skolan är en satsning på framtiden.

Men valrörelsen syns i Driton Bilallis schema och på hans hand; kommunalrådet har en fejktatuering av en ros på ovansidan. Hans barn tror att det är en riktig tatuering, eftersom han har sagt det till dem. 

När partier i trevliga Tranemo ställs mot väggen för sitt goda samarbetes skull är det kanske inte konstigt att Kommunsveriges dåliga samvete – VA-nätet – som saknar tydliga politiska skiljelinjer saknas i valrörelsen. Då har Tranemo ändå en underhållsskuld och står inför kostsamma investeringar. 

Driton Bilalli skaffade fejktatueringen när han var med familjen för att lyssna på Magdalena Andersson. Foto: CARL SANDIN

Driton Bilalli skaffade fejktatueringen när han var med familjen för att lyssna på Magdalena Andersson.

Foto: CARL SANDIN

KPMG pekar i en granskning ut flera brister som lett fram till det dåliga nätet: dålig insikt i ekonomi och finansiering, strategiska styrdokument har saknats och en chefskarusell har försvårat arbetet. Dessutom har det rått personalbrist.

I revisionsjättens granskning noteras också att ”vattenförlusterna förefaller mycket höga” i kommunen, runt 36 procent. 

– Om vi hade varit ett företag hade vi gått i konkurs för länge sedan, säger Tranemos infrastrukturchef Henrik Johansson.

Han uppger att problemen var kända innan granskningen släpptes i februari. Kommunen var då i gång med akuta åtgärder.

Henrik Johansson gräver inte ner sig över KPMG-rapporten, men det finns mycket att göra med kommunens VA-nät och anläggningar. Foto: CARL SANDIN

Henrik Johansson gräver inte ner sig över KPMG-rapporten, men det finns mycket att göra med kommunens VA-nät och anläggningar.

Foto: CARL SANDIN

Kommunen inventerar anläggningar och rör, ser över organisationen och vilken kompetens som saknas. Fokus ligger inte på läckande ledningar utan på reningsverken. Det i Grimsås är tekniskt utarmat och behöver totalrenoveras. Om några år måste verket i Länghem uppdateras och byggas ut. Åtgärderna beräknas kosta tiotals miljoner kronor.

– Vi kan gå back i tre år, sedan måste vi gå plus i tre år för att få nollresultat. Då är vi i en mycket bekvämare sits och kan fondera pengar till kommande investeringar, det kan vi inte göra just nu, säger Henrik Johansson. 

Den framtida prislappen för att åtgärda underhållsskulden är oklar. Men det kommer att krävas mer pengar.

– Vi behöver öka investeringstakten, med hur mycket vågar jag inte svara på innan vi har rapporten och nuläget färdigställt.

LÄS MER: Lista: Chockhöjd vattenavgift på vissa håll – ny rapport pekar på stora klyftor: ”Staten måste ta ansvar”

Det febrila arbetet dyker ibland upp på politikernas bord, till exempel när ett reningsverk måste renoveras. Men mycket sköts inom förvaltningen. Det är bekymmersamt, enligt Henrik Johansson. Partierna måste involveras mer.

– En del i det här handlar om att mycket mer synliggöra för politiken vad vi gör och varför. Då tror jag också att diskussionen kommer upp oftare. Vi tjänstepersoner måste bjuda in oss själva till politiken, berätta hur vi tänker och om våra planer. Väcka intresset.

Den uppgiften är Henrik Johansson inte ensam om att brottas med.

 Foto: CARL SANDIN

Foto: CARL SANDIN

Debatten om brister i samhällets robusthet har satt vattenfrågor på agendan. Regeringen beslutade i augusti att en särskild utredare ska se över regelverket för vattentjänster vid höjd beredskap, kris eller klimatrelaterade extrema väderhändelser. 

Samtidigt duggar krisrapporterna tätt. Det är risk för brist på såväl viktiga reningskemikalier som halvledare, vilket kan hindra digitaliseringen av VA-nätet. I slutet på juli var det långt grundvatten i halva landet, med bevattningsförbud som följd i många kommuner.

Men i en valrörelse kritiserad för att sopa klimatfrågan under mattan är vatten och avlopp ingen het fråga. Dan Löfgren, senior rådgivare på Svenskt Vatten, är inte förvånad. Långsiktigt underhållsarbete av VA-nätet väcker inga starka känslor, konstaterar han.

– Det är inte så lätt att göra politik av vatten. Vi funderar ofta på om det är bra att det finns ett övergripande samförstånd om hur viktig den frågan är. Eller om det skulle vara bättre med politiska skiljelinjer som gjorde det till en fråga som diskuteras i större utsträckning.

Har ni kommit fram till något svar?
– Egentligen inte. Vattenfrågan ploppar upp väldigt tydligt i klimatanpassningen. Folk förstår att översvämningar i viss utsträckning har med systemens kapacitet och skick att göra. Att klimatförändringarna påverkar dricksvattenförsörjningen börjar någonstans också sippra ut till folk.

LÄS MER: Varningen efter förödande läckan: ”Brott på vattenledningar blir vanligare”

Politiker blir allt mer medvetna om problemen med eftersatta VA-nät, tycker Svenskt Vattens strateg Erik Karlsson, som jobbar med rörnätsfrågor och management. Men han tror inte att genomsnittssvensken reflekterar över vattnets kostnad.

– Jag som bor i lägenhet får ju ingen faktura för vatten, utan den går till min bostadsrättsförening. Jag har ingen ekonomisk relation till min vattentjänst alls. Det är en långsiktig utmaning att medvetandegöra att det finns en prislapp kopplat till vatten.

Är vatten för billigt i Sverige?
– Man ska inte höja VA-taxan för sakens skull, det ska finnas ett behov. Men sett till att vi har ganska gamla anläggningar och en investeringstakt som behöver skjuta i höjden, så kan man absolut argumentera för att vattnet är för billigt i Sverige.

Det är svårt att sälja in budskapet att vatten måste kosta mer, säger Driton Bilalli. Foto: CARL SANDIN

Det är svårt att sälja in budskapet att vatten måste kosta mer, säger Driton Bilalli.

Foto: CARL SANDIN

Driton Bilalli i Tranemo tror att det är svårt att få väljarna intresserade av VA så länge allt fungerar som det ska. Samtidigt tycker han att politiker behöver förklara för invånarna vilka utmaningar som finns.

– Jag tycker absolut att politiker ska problematisera det. För det kommer att bli ett problem förr eller senare om man inte gör något annorlunda, säger han.

Hur hade väljarna reagerat på en valaffisch med budskapet att vattnet måste bli dyrare i Tranemo?
– Det är som att skriva att bensin eller diesel måste bli dyrare för att vi ska rädda miljön. Det hade nog inte tagits emot bra. Vi har alltid vatten i Sverige. Jag kommer från Kosovo och är uppvuxen med en helt annan bild. Vissa tider på dygnet har du inget vatten, då måste du anpassa dig till det. Vi i Sverige har inte haft det problemet. Därför blir det nog svårt att sälja in att vi betalar för lite.

– Vattenförbrukningen är inte den stora kostnaden för ett hushåll, den kommer ganska långt ner på listan, kommenterar Henrik Johansson.

Bidrar det till att man som politiker inte pratar så mycket om vatten?
– Så är det. Men jag tror ändå att vi kommer att nå en punkt där politiker behöver ta tag i frågan. Vård, skola och omsorg är det vi pratar om i valrörelsen. Inte om vattenpriset, säger Driton Bilalli.

När kommer den punkten för dig?
– Svårt att säga. Jag tänker på det, min bakgrund gör att jag har i bakhuvudet att vatten inte är en vara man alltid har tillgång till. Inte i alla länder i alla fall. Det har gjort mig mer försiktig med hur jag slösar vatten.

LÄS MER: Läckan: Vakter skyddade vattnet – Nyköpings kranar tomma i dagar 


Ämnen i artikeln:

VA-nätSvenskt VattenKlimatKlimatarbetetAgenda 2030Helgläsning

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev