Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Var ska slutförvaret för kärnavfallet hamna?

När frågan om kärnavfall är i hetluften, finns det skäl att lyfta blicken bortom vad Strålsäkerhetsmyndigheten respektive mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt behandlar i sina yttranden till regeringen, skriver Mattias Goldmann, vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores.

Publicerad: 23 januari 2018, 13:57

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Bör några av våra grannländers kärnavfall för vår egen säkerhets skull hanteras av oss och hos oss, frågar Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores.

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

KärnkraftEnergiAvfall

Vi måste bättre kunna hantera även politiskt känsliga frågor öppet och publikt. Den nu pågående processen ska leda till att regeringen tar beslut om slutförvaret under år 2019. Det är nog ingen vågad tanke att en och annan både inom den rödgröna regeringen och inom alliansen tycker att det är bekvämt att kunna hänvisa till att ”frågan bereds inom regeringskansliet” i stället för att gå in i en valrörelse med ett nyligen fattat beslut som – vilket det än blir – är impopulärt i stora kretsar. Men frågan om slutförvar av material som är dödligt radioaktivt i tusentals år förtjänar att diskuteras, utan att snegla alltför mycket på den partistrategiska agendan.

Vi måste lyfta blicken från enskilda arbetstillfällen till hela landets långsiktiga bästa. Slutförvaret för använt kärnbränsle tänks placeras i Östhammar och en inkapslingsanläggning i Oskarshamn. I båda fallen har de arbetstillfällen som placeringen tänks leda till figurerat flitigt som argument i debatten, ungefär som när placering av serverhallar diskuteras. Likheten är slående avseende att antalet arbetstillfällen är mer begränsat än vad man i förstone kan tro, medan skillnaden i insats för kommunens och landets långsiktiga väl och ve är himmelsvid och därmed också ansvaret att diskutera frågan mer på djupet.

Den lokala opinionen måste komma till tals. I frågor som så starkt berör många boende, både faktiskt och känslomässigt, är det viktigt att ta in åsikter bortom de vanliga instrumenten som remissförfarande, frågestund och utställning i kommunhuset. Det kan också vara ett sätt att inte behöva gå till formell kommunal folkomröstning – som måste genomföras om minst tio procent av de röstberättigade skriftligt begär det och inte minst två tredjedelar av ledamöterna i fullmäktige aktivt avvisar kravet. Som bekant har Malå och Storuman tidigare folkomröstat om kärnavfall, med erfarenheter av ett splittrat samhälle, som manar till eftertanke.

Vad kommuner får stoppa måste omdefinieras. I dag har kommuner rätt att lägga in sitt veto mot etableringar av vindkraftverk, men inte mot exempelvis kärnavfall. Energimyndigheten och Naturvårdsverket föreslår gemensamt att vindkraftvetot tas bort, vilket en klar majoritet av remissinstanserna ställer sig bakom. Att ersätta det med ett veto mot farligt kärnavfall är nog ingen framkomlig väg. Det blir för mycket av ”not in my backyard” (NIMBY) och avfallet hamnar troligen till sist hos den som klagar minst.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket diskuterar hur kommunernas inflytande över vindkraftens utformning bör förstärkas utan ett veto. På samma sätt bör myndigheterna även diskutera hur kommunernas inflytande kan stärkas över kärnavfallet.

Vi behöver lyfta blicken internationellt. Det är lätt att vara upprörd över att frågan om det farliga avtalet inte är löst – drygt 40 år efter att dåvarande statsminister Fälldin insisterade på att en utbyggd kärnkraft krävde att avfallsfrågan hanterats. Men i en internationell jämförelse hanterar vi trots allt frågan relativt väl. Vi bör lyfta blicken till både den behagliga frågan om vi har erfarenheter att dela med oss av och den långt obehagligare frågan: om det är så att några av våra grannländers kärnavfall, för vår egen säkerhets skull, bör hanteras av oss, hos oss.

Mattias Goldmann, vd, gröna och liberala tankesmedjan Fores

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KärnkraftEnergiAvfall

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev