Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

”Utgå från hushållens behov vid återvinning”

Det krävs mycket arbete av den som vill bidra till miljövänlig återvinning. Detta behöver ändras om Sverige ska nå sina miljömål.

Publicerad: 11 april 2017, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ÅtervinningMiljö

En sak som vi svenskar tar för given är vår avfallshantering. Den ska bara fungera. Samtidigt är invånarna i Sverige mycket engagerade i miljön, ett engagemang som ofta tar sig uttryck i form av källsortering under diskbänken. I den bästa av världar är det i köket miljöarbetet görs när vi lägger glas för sig, pappersförpackningar för sig, matresterna för sig och så vidare.

Dessvärre tar inte jobbet slut där för den miljöengagerade svensken. Vi förväntas dessutom bära, eller i värsta fall köra, förpackningarna till ett särskilt insamlingsställe. Kläder vi inte längre behöver tas till ytterligare ett ställe. Annat avfall behöver kanske tas till återvinningscentralen. Det brukar sägas att det ska vara ”lätt att göra rätt”, men sanningen är att det krävs mycket av den som vill göra rätt. Detta behöver ändras om Sverige ska nå sina miljömål.

Det kan inte längre lappas och lagas i olika parallella system som inte klarar moderna miljömål, och som motverkar utvecklingen av innovationer.

Regeringen och miljöminister Karolina Skog har under våren kallat de politiska partierna och branschen till rundabords-diskussioner om hur vi gemensamt ska lösa flera problem.

Ett nytt system behöver utgå från behov som hushåll och verksamheter har, istället för tvärtom. Avfall Sverige har därför tagit fram ett 22-punktsprogram för en bättre resurshushållning som kombinerar en tydlig och långsiktig ansvars- och rollfördelning - en reform för svensk avfallshantering.

För det första måste utgångspunkten vara att ansvars- och rollfördelningen ska bidra till bättre resurshushållning och miljösäker avfallshantering, så att högt ställda miljömål kan uppfyllas.

För det andra är helhetsperspektivet centralt. Det bygger på att medborgare, kommuner, verksamhetsutövare och tillverkare (producenter) ska ges förutsättningar för att så långt som möjligt bidra till de övergripande målen.

För det tredje behöver avfallshanteringen långsiktiga spelregler som kan fullföljas under en lång följd av år, oavsett ändrade politiska förutsättningar. Investeringar i nya anläggningar och framtagandet av innovationer inom avfallsområdet gynnas inte av osäkerhet och ständiga omtag.

Den svenska diskussionen om avfall handlar just nu om fyra områden. Två av områdena har diskuterats länge, dels frågan om förpackning/returpapper, dels frågan om verksamheters hushållsavfall  Här har kommunerna, producenterna och den privata avfallsbranschen ofta haft olika uppfattningar om vem som ska samla in avfallet.

När det gäller förpackningar och returpapper föreslår vi att det grundläggande producentansvaret behålls, där är vi överens med producenterna. Vi föreslår dock att ansvaret för själva insamlingen övergår från producenterna till kommunerna. Det är nödvändigt för att uppfylla medborgarperspektivet, så att kommunerna kan anpassa insamlingssystemet efter lokala behov, på det sätt som bäst uppfyller miljömålen.

Producentansvarets ekonomiska innebörd bör förtydligas. Kostnaderna ska, till skillnad från i dag, bäras i alla led för produkten, samtidigt som producenterna behåller äganderätten till materialet.

I frågan om verksamheters hushållsavfall föreslår vi att kommunernas grundläggande ansvar för hushållsavfall behålls, men kompletteras med en regel som gör det möjligt för verksamhetsutövare att själva välja utförare för att ta hand om allt sitt avfall. Detta skulle möta ett krav som framförts av den privata avfallsbranschen och delar av restaurang- och butiksnäringen.

De två resterande områdena gäller matavfallet och textilavfallet.

Många kommuner har redan infört separat insamling och biologisk återvinning av matavfall från hushåll. I vårt förslag till avfallsreform görs detta till en skyldighet, med undantag för där detta är direkt oskäligt.

Textilier är resurser som i dagsläget inte utnyttjas fullt ut och som inte bär sin miljöpåverkan. Potentialen är stor och därför är det klokt att textil även ingår i samhällets åtagande att samla in och återvinna. Vårt förslag är att kommunerna i samverkan med Svensk Handel och den ideella sektorn upprättar standardiserade överenskommelser så att den textil som inte kan återanvändas går till återvinning.

Vi vill genom dessa punkter bidra till att bryta upp en långbänk som pågått i över 20 år. Samtliga våra 22 punkter finns att läsa på Avfall Sveriges hemsida.

Claes Thunblad, ordförande i Avfall Sverige, kommunstyrelsens ordförande Järfälla

Robin Holmberg, oppositionsråd (m), Ängelholms kommun, vice ordförande Avfall Sverige

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

ÅtervinningMiljö

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News