Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Upphandlare kan göra mer för klimatet

Publicerad: 22 maj 2019, 09:31

Klimateffekten från svenskarnas konsumtion uppstår till största delen i andra länder.

Foto: Anette Andersson/IVL

Livscykelperspektiv i upphandling ger större möjligheter att nå klimatmålen. Verktygen finns men används inte, enligt ny rapport.


Ämnen i artikeln:

KlimatMiljö

Offentlig upphandling är ett kraftfullt styrmedel för att nå hållbar konsumtion och minska klimateffekten.

Den nya upphandlingslagstiftningen från 2017 breddar möjligheterna att ställa miljökrav, bland annat ur livscykelperspektiv. Den nationella upphandlingsstrategin betonar bristande helhetsperspektiv i upphandlingar.

Det finns en metod, livscykelanalyser (LCA), för att jämföra produkters klimatutsläpp. Men den används inte, enligt Sven-Olof Ryding, senior advisor på IVL Svenska Miljöinstitutet, som skrivit rapporten ”Upphandla klimatsmart och cirkulärt i ett livscykelperspektiv” i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

– Vi måste ställa krav på sänkta koldioxidutsläpp i upphandlingar. I dag jobbar vi mest med miljömärkningar och energimärkningar, vad jag kallar indirekta miljökrav. De säger bara hur mycket miljömärkt man köper men inte hur det påverkar koldioxidutsläppen, säger han.

Genom LCA kan produkters miljöprestanda beskrivas i kvantitativa termer, de faktiska utsläppen.

– Om man bara vet hur mycket man köper in av en vara kan man räkna ut att så här stora koldioxidutsläpp blir det, säger Sven-Olof Ryding.

Det finns förutsättningar att få in LCA-information i upphandlingar. Flera organisationer tillhandahåller databaser med sådan information. Standardiserade verktyg har utvecklats för upphandlare, särskilt miljödeklarationer (EPD), som fått ett brett genomslag i första hand på bygg- och livsmedelsområdena.

Klimateffekten från svenskarnas konsumtion uppstår till största delen i andra länder. Upphandling är det enda direkta styrmedlet för att påverka utländska leverantörers miljöarbete.

– Vi i Sverige slår oss för bröstet, men när det gäller konsumtion är vi bland de värsta länderna. Vi måste ta ansvar för våra utsläpp var än de sker i världen, säger Sven-Olof Ryding, som vill ringa i alarmklockan.

– 2030 är inte långt borta. Det går att sätta i gång. Livscykelanalyser är inte krångliga och svåra, de fungerar i andra länder, säger han.

Ett hinder är bristande kunskap om livscykelanalyser. Regeringen skulle dock kunna ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att ta fram vägledning på området, menar Sven-Olof Ryding.

– Men kommuner behöver inte vänta på det. De kan sätta upp sina egna mål.

I rapporten lyfts goda exempel på upphandlingar fram. Ett är Älvstranden Utveckling, ett kommunalt bolag i Göteborg för stadsutveckling. Genom att ställa krav på beräkning av livscykelkostnader (LCC) vid byggen har kostnader sänkts tack vare lägre energikostnader på sikt. Följden är även lägre koldioxidutsläpp.

Göteborg använder livscykelperspektiv i alla upphandlingar där det är relevant, genom att undersöka vilken produkt som har störst miljöpåverkan, uppger Frida Torbäck, miljöspecialist på förvaltningen för inköp och upphandling.

– Det gör vi genom marknadsdialog, dialog med andra upphandlande myndigheter och med egna undersökningar av bland annat den senaste forskningen inom området, säger hon.

– Men vi genomför inga regelrätta livscykelanalyser. Det krävs stora insatser för det.

Göteborg deltar däremot i ett projekt som leds av IVL och Chalmers om hur livscykelanalyser ska kunna användas mer aktivt inom upphandling och inköp.

SKL Kommentus Inköpscentral arbetar för att få in livscykelperspektiv. Men det är inte så enkelt när det är komplexa produkter eller stora ramavtal.

– Det kommer mer och mer, speciellt inom bygg och entreprenad. Det är lättare att få raminformation om betong eller olika typer av metaller. Men det är svårare att analysera en bil som har 60 000 detaljer, säger hållbarhetschef Peter Nohrstedt.

Det är också lite av ett moment 22.

– Om företag ska lägga stora pengar på att ta fram information måste det finnas kunder som är intresserade.

Hans Perkiö

Livscykelanalys

■ Livscykelanalys (LCA) är en metod för att få en helhetsbild av den totala miljöpåverkan under en produkts livscykel. Det handlar om allt från råvaruutvinning, tillverkning och användning till avfallshanteringen, inklusive transporter och energiåtgång i mellanleden.
■ LCA kan göras på produkter som mat, förpackningar, elektronik, bränslen, byggnadsverk med mera. I dag används LCA för att studera klimatpåverkan av kolidioxidutsläpp, men också försurning och övergödning.
■ LCA ska inte förväxlas med livscykelkostnad (LCC), som beaktar de ekonomiska kostnaderna i livscykeln, inte miljöpåverkan.

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet

Ämnen i artikeln:

KlimatMiljö

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News