Hållbarhet
”Stora utmaningar för feministiska regeringen”
Kvinnors mänskliga rättigheter är under attack. Kvinnors Nätverk lyfter frågan om radikalisering under en konferens i helgen för att vi har ett verkligt problem, i Sverige och i världen. Vi är medvetna om den utbredda rasism som finns i Sverige och vi vill inte spä på den. Men vi vill uppmana er att hålla flera svåra frågor i huvudet samtidigt.
Publicerad: 5 september 2015, 11:00
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Kvinnors Nätverk anser att det är mycket man kan och bör göra från statens sida för att ta kontroll över situationen. Foto: Colourbox
Kvinnors Nätverk anordnar i dagarna en internationell konferens om kvinnors kamp mot religiös fundamentalism. Vi har under många år lyft frågor om radikalisering och fundamentalism, både internationellt och i Sverige.
Kvinnors mänskliga rättigheter är under attack på grund av den växande religiösa fundamentalismen och vi ordnar därför en mötesplattform för att samordna oss och skapa ett starkare motstånd. Vi ser att möjligheterna att räknas som en fri individ, att själv få välja vad man ska ha på sig, att äga rätten till sin kropp och sexualitet, att själv formulera sin tro och sin framtid och själv få välja sin partner är några av de rättigheter som begränsas.
Det är lätt att tänka att situationen i Kabul inte har något med Sverige att göra. En kvinna som hette Farkhounda blev lynchad på öppet torg i Kabul av en grupp fundamentalister för att de trodde hon bränt en Koran. Ingen kunde rädda henne.
Vår ordförande Leila Qaraee blev misshandlad för några veckor sedan i Husby för att hon höll i en Pride-flagga. Det sågs som en tillräcklig provokation att hon stod på ett torg med en flagga i handen och sade åt en grupp unga arga män att sluta trakassera HBT-aktivister.
Ingen boende eller arbetande i Husby bröt in, förmodligen av rädsla för att sedan själva få problem med grupperingen. Mobben fortsatte tills polis kom på plats. Kvinnors Nätverk möter dagligen ungdomar som utsatts för våld och förtryck med hänvisning till konservativa religiösa värderingar. Unga tjejer och hbt-personer beskriver hur de inte kan röra sig fritt och hur religiösa företrädare skuldbelägger dem för att de drar skam över familjen.
Men man kan göra motstånd, både som individ och som samhälle. Konferensen som Kvinnors Nätverk anordnar i helgen handlar om att skapa en plattform för att diskutera strategier kvinnoaktivister emellan och även jämföra våra situationer i respektive land.
Kvinnors Nätverk anser att det är mycket man kan och bör göra från statens sida för att ta kontroll över situationen och i alla lägen stå upp för mänskliga rättigheter. Det finns inga enkla lösningar för att få bukt med problematiken, utan det krävs både akuta och långsiktiga insatser.
Staten behöver se över hur man fördelar statsmedel till religiösa trossamfund och vilka krav man ställer på att upprätthålla mänskliga rättigheter, samtidigt som man inte demonterar övriga samhällsinstitutioner i utsatta stadsdelar så att de religiösa ledarna blir de enda som tycks bry sig och stå för gemenskap.
Det behövs riktade satsningar på sekulär utbildning, på vårdcentraler i utsatta områden, på ungdomsgårdar med tydligt fokus på mänskliga rättigheter och jämställdhet, på att fälla brottslingar som begår brott, på samhällsinformation, på demokratiprojekt med mera.
Det behövs förebyggande arbete och insatser för de ungdomar som ser som sin lösning och frigörelse att ansluta sig till en jihadistgrupp, till exempel Daesh (IS). Det viktiga är att inte skapa en grogrund för religiös fundamentalism och att kämpa emot fundamentalismen när den ändå uppstår.
Kvinnors Nätverk lyfter frågan om radikalisering för att vi har ett verkligt problem, i Sverige och i världen. Vi är medvetna om den utbredda rasism som finns i Sverige, och vi vill inte spä på den.
Vi kräver mer än så av våra medmänniskor. Vi vill uppmana er att hålla flera svåra frågor i huvudet samtidigt. Det finns rasism OCH det finns problem i invandrargrupper som framför allt drabbar andra invandrade personer.
Vi kräver mänskliga rättigheter för oss och våra medmänniskor. Det betyder även att vi ska ge asyl åt att de som flyr krig och misär, ge stöd till de som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld, ge goda förutsättningar till alla i Sverige, skydda alla som drabbas av en religiös radikalisering och inte lägga en kollektiv skuld på muslimer.
Radikalisering finns i olika grupper och samfund, och det är en försvinnande liten del av de religiösa som står för den. Vi ska mota radikaliseringen och välkomna människors privata tro samtidigt som vi värnar ett sekulärt samhälle.
Det finns stora utmaningar för Sveriges feministiska regering att ta tag i. Vi förväntar oss att de tar sig an dem med öppna ögon, en tydlig antirasism och med riktade insatser. Generella insatser mot olika former av extremism kommer aldrig att nå fram till mottagaren.
Azam Qarai, talesperson Kvinnors Nätverk
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.