Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Sluta straffa företag som tar klimatansvar

Ett växande engagemang i näringslivet är avgörande om vi ska nå klimatmålen. Att en dom nu gör att företag som klimatkompenserar, genom exempelvis trädplantering, straffbeskattas är därför fel och en fråga för regeringen, skriver bland andra vd:n på Saltå Kvarn.

Publicerad: 30 oktober 2014, 08:32

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Slut på trädplanteringen? Regeringen bör ändra på reglerna.


Ämnen i artikeln:

KlimatEkologisk matSkatter

Samtidigt som den nya regeringen i Sverige lyfter upp klimatfrågan har Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) i en dom om klimatkompensation tagit ställning på ett sätt som kommer att hämma det frivilliga klimatarbetet i svenskt näringsliv. Detta i ett läge då FN varnar för att en klimatkatastrof med oöverskådliga konsekvenser rycker allt närmare. Nu behövs en lagändring som inte motverkar de klimatpolitiska målen som alla nu pratar om.

HFD:s vägledande dom, som denna gång gällde det ekologiska matföretaget Saltå Kvarn, innebär att klimatkompensation inte får dras av som en kostnad i verksamheten. Det ska i stället jämställas med gåvor utan varken motprestation eller direkt koppling till verksamheten. Detta är i sak fel och det kommer att få negativa konsekvenser för klimatarbetet. I praktiken innebär domen en straffbeskattning av företag som vill ta sitt klimatansvar fullt ut. Det kommer naturligtvis inte att stimulera, utan i stället bromsa klimatarbetet i många företag. Därmed har det här blivit en mycket viktig klimatpolitisk fråga.

I sin tolkning av skattereglerna visar HFD brist på aktuell kunskap och insikt om vad klimatkompensation handlar om. Man missar helt att klimatkompensation är ett allt vanligare sätt för företag att ta de verkliga kostnaderna för sin klimatpåverkan, utöver det viktiga arbetet med att minska sina egna utsläpp av växthusgaser.

För många ansvarstagande företag och deras kunder är det här en självklar kostnad för att producera produkter och tjänster och inte minst för att transportera dem till marknaden. En färsk Novus-undersökning visar att drygt sex av tio konsumenter föredrar att köpa av företag som tar sitt klimatansvar. Klimatkompensation ger alltså en viktig produktkvalitet och ett mervärde, och är en del av produktlöftet till konsumenterna.

Klimatkompensationen sker genom certifierade, registrerade system där företagen kartlägger sin egen klimatbelastning och betalar för en exakt klimatnytta, exempelvis genom trädplantering. Det här driver samtidigt på det interna arbetet med att minska verksamhetens klimatpåverkan på flera sätt. Klimatkompensation finns även specificerat i miljöstandarden ISO 14021 och är därmed en väl etablerad del på vilket sätt verksamheter inför ständiga förbättringar och i sin tur kommunicerar sitt miljöarbete.

Kostnader för klimatkompensation ger alltså, tvärt emot HFD:s bedömning, både en central motprestation och har i högsta grad koppling till verksamheten. Det blir alltmer en naturlig del av företagens kostnader, som förstås bör vara avdragsgill. En hel värld betraktar klimatkompensation som ett kostnadseffektivt sätt att minska sin klimatpåverkan, och alla pratar i dag om att sätta ett pris på sin påverkan. Att i dag betrakta företagens klimatkompensation som en gåva utan koppling till verksamheten är helt förlegat, och obegripligt.

Klimatkompensation bör i det här avseendet naturligtvis jämställas med andra frivilliga, kontrollerade sätt för företag att ta ansvar, exempelvis hållbarhetsmärkningar som Krav, Bra Miljöval, Svanen, EU Ecolabel och Fairtrade. Ett växande engagemang från näringslivet är nödvändigt för att nå de uppsatta klimatmålen, liksom de övriga hållbarhetsmålen.

Nu har vi fått en ny klimat- och miljöminister och i regeringsförklaringen lyfts klimatfrågan upp särskilt. Vi är övertygade om att regeringen gärna ser mer positiva drivkrafter i näringslivets klimatarbete. Men vi är oroliga för att den här skattefrågan, som egentligen är en viktig klimatfråga, hamnar mellan stolarna och att förlegade regeltolkningar motverkar klimatarbetet helt i onödan. Vi uppmanar därför regeringen att uppmärksamma detta och se till att vi får en modernare och mer ändamålsenlig lagstiftning på det här området. Alla goda krafter behövs för att nå klimatmålen.

Johan Ununger, fil dr och vd för Saltå Kvarn

Peter Dannqvist, hållbarhetschef Arvid Nordquist

Fredrik Lindblom, hållbarhetschef Fritidsresor

Kent Andersson, skattechef Söderberg & Partners

Birgit Flening, hållbarhetsexpert, f d auktoriserad revisor

Mårten Lind, vd ZeroMission

Ellinor Eke, vd U&We

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KlimatEkologisk matSkatter

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News